Jag beklagar att jag trampade på din ömma tå Christin Rampeltin-Molin (M). Det var faktiskt inte dig jag hade i tankarna då jag använde uttrycket ”tondöva politiker”. Det var din partikollega Harald Hjalmarsson (M) och hans gode vän Thomas Kronståhl (S) jag avsåg. Men att döma av din reaktion i VT den 17/3, förefaller det som om du ändå hade ett finger med i spelet.
Hur som helst, låt mig nu kommentera något i din artikel. För det första tar du upp elevernas resultat för 2013 som utgångspunkt för en framgångsrik politisk styrning av skolan. Nu är det så att det politiska övergreppet, i form av besparingskrav i miljonklassen på bland annat BUN, skedde 2012. Elevresultaten för 2013 borde du väl i ärlighetens namn tillskriva den förra majoriteten. Konsekvenserna av 2012 års besparing låter nog vänta på sig.
När jag följer rapporteringen från skolans vardag i dagspressen, får jag en helt annan bild av situationen i skolan än den du vill förmedla. Handen på hjärtat, anser du att du som nämndordförande har koll på verksamheten inom ditt ansvarsområde. Belägg för att så inte är fallet, förefaller återkomma som sagt regelbundet, nu senast i en debattartikel 22/3 signerad Elin Iselau och Andreas Cato.
Vidare blir jag lite fundersam över din formulering: ”Då vi övriga partier säkerligen har insett att vår kommuns goda och stabila ekonomi inte kräver några kommunala skattehöjningar.” Är det extraordinära intäkter som återbetalda försäkringspremier, så kallade AFA-pengar. Eller är det Intäkter av försålda tomter eller är det oförutsedda skatteintäkter som du avser? Jag har uppfattat den ekonomiska situationen mer instabil bland annat av det skälet att kommunens kärnverksamheter, speciellt skola och omsorg, tenderar att inte kunnat genomföras inom anvisade ekonomiska ramar.
Avslutningsvis, så undanber jag mig att få uppfattningar och påståenden lagda i munnen på mig. Påstående i din artikel VT 17/3: ”Lansman gör det mycket enkelt för sig genom att säga att mer pengar är lösningen på allt”. Var du har fått det ifrån, kan endast du själv svara på. Men du skall veta, att jag är av den fasta övertygelsen, ifall kommunen inte kan leverera tjänster och service till medborgarna i tillräklig omfattning och med godkänd kvalitet på grund av brist på resurser, då är jag inte främmande för att argumentera för en höjning av ”medlemsavgiften” i Västerviks kommun. Det är vad jag menar med politiskt mod.