Mycket form, lite innehåll
Mer behövs. Nu vill skolminister Jan Björklund att de nationella proven i årskurs nio ska utvidgas till att omfatta alla teoretiska ämnen. Syftet är, säger Björklund, att göra betygssättningen enklare och skapa större likvärdighet över hela landet.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Hur det ska genomföras praktiskt kan diskuteras. Kanske är det vettigt att inte ha prov i alla ämnen varje år, utan i stället ha ett rullande schema. Men Björklunds förslag sänder viktiga signaler om att det faktiskt är kunskap som står i centrum i skolan och att den kunskapen på något vis kommer att kontrolleras.
Problemet med Björklunds politik är inte att han vill ha flera kunskapskontroller i form av prov och betyg, utan att han säger så lite om vilka kunskaper det är som ska kontrolleras. Dels är de kunskapsmål som finns i läroplaner och styrdokument i flera fall så luddigt formulerade att det faktiskt är nästan omöjligt att mäta måluppfyllelse på ett vettigt sätt. Och dessutom är det långt ifrån självklart att de kunskapsmål som finns är tillräckliga.
Jan Björklund och regeringen måste börja diskutera skolans innehåll, inte bara formerna. Att eleverna ska lära sig saker och att kunskaperna ska kontrolleras är självklart, men vi måste också diskutera vad det är de ska lära sig. Den diskussionen saknas nästan helt.