DEBATT: Myggornas tid är här

Nu har vårens första myggor gjort entré i vårt sovrum. Jag har inte sett någon, men jag har hört dem. Det är ett ganska enerverande ljud när man försöker sova. Egentligen borde jag inte bry mig för även om jag får ett myggbett så blir det sällan några kliande märken på min kropp. Jag är väl immun mot giftet som de lokala myggorna sprutar in. Ändå ligger jag där och spänner öronen som en fladdermus och försöker beräkna var myggan är så att jag kan dräpa den.
Det lyckas nästan aldrig. Det enda som lyckas är att jag blir klarvaken.

Min immunitet, när det gäller myggift, räcker långt upp i Norrland. Så det bor nog bara svenska myggor i Sverige. Jag minns när vi besökte Enok Sarris hemort Nikkaluokta utanför Kiruna och hade köpt med oss rökt röding för att smaska på i den härliga omgivningen. Men tre fjärdedelar av familjen föredrog att sitta inne i bilen och äta, trots den vidunderliga utsikten. Bara jag och myggorna var kvar därute. I sanningens namn gav jag också upp när jag inte kunde öppna munnen utan att få in ett gäng myggor. Men några myggbett fick jag inte.

Annat var det på Mallorca och Kreta.
Myggor är inte det första man tänker på när det gäller Medelhavet. Därför undrade jag väldigt mycket varför jag hade så många bulor på armarna när jag vaknade i lägenheten på Mallorca. Jag såg ut som tjuven Gustav i "Loranga, Mazarin och Dartanjang". Stora bett som vägrade ge sig.
Det var myggor, men jag hade inga hört och inga sett. Vi täppte till alla tänkbara öppningar, stängde balkongdörren och lät den, minst sagt, bullriga luftkonditioneringen göra kyljobbet. Nu fanns det inte en chans att höra myggorna. De borde inte ha en chans att ta sig in till mitt, tydligen välsmakande blod.
Men det gjorde myggorna och egentligen var det väl ingen katastrof. Lite bulor på armarna gör inte så mycket. Först när jag vaknade en dag och inte kunde öppna ena ögat hade jag fått nog och gick till doktorn. Jag fick dundermedicin och blev av med bulor på både ögonlock och armar. Sista dagen hittade vi myggorna. De bodde djupt inne i vår garderob. Ett stort gäng välnärda baleariska parasiter som levt gott på ett par, i stort sett, värnlösa svenskar under två veckor. Fegt.

På Kreta var jag på min vakt. Men vad hjälper det när myggorna inte hörs. En kväll satt jag i kortbyxor på en krog och varken hörde eller kände några myggor, först när jag reste mig såg jag flera hundra små knölar på benen. Om jag hade spillt av avokadosåsen hade mina lår sett ut som Grodan Bolls.
Tacka vet jag svenska myggor. Egentligen gör det inget att de låter lite grann.

Debatt: Myggornas tid är här