Myten om lönebildningens förlorare
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Svenskt Näringslivs presenterade nyligen rapporten Myten om lönebildningens förlorare där lönedynamiken för de medarbetare i näringslivet som har lägst lön analyseras. Resultaten är tydliga - det fackliga missnöjet går inte att försvara!
Redan efter ett år är det bara 33 procent som ligger kvar i tiondelen med lägst lön och efter sex år är det endast 7,9 procent. Om vi lyfter blicken till hela näringslivet betyder detta att det på några års sikt endast är någon procent av de anställda i näringslivet som fastnar med låg lön. Det är alltså en myt att det finns en stor "låglöneklass" som fastnar med en låg lön.
Det är främst yngre medarbetare som snabbt höjer sin relativa lön, helt enligt vad vi förväntat oss. Unga människor utan erfarenhet och referenser får ett jobb till en lägre lön - sedan visar de vad de kan och då stiger också lönen.
Mycket pekar på att det främst är personer som inte kan eller inte vill höja sin produktivitet som ligger kvar med en låg lön. I denna kategori hamnar de som har lägst utbildning och lägst kompetens.
De avtalade minimilönerna i Sverige har ökat mycket kraftigt under de senaste 10 åren och därmed pressat samman lönestrukturen. Ökningen har varit högst i de branscher där många är outbildade eller har låg kompetens.
Vid en internationell jämförelse visar det sig att inget annat land har lika sammanpressade löner som Sverige. Mer sammanpressade löner leder till färre jobb, företag och hela branscher slås ut. Främst är det lågutbildade och personer med låg kompetens som slås ut från arbetsmarknaden. Därför är detta inte bara en fråga för fackets medlemmar utan stor hänsyn måste visas till den dryga miljon människor som står utanför arbetsmarknaden.
Forskning visar också att en ökad lönespridning leder till högre löner för medarbetarna och högre vinst för företaget. Det finns en fantastisk chans till ett win-win agerande från parterna.
Trots att man från fackligt håll måste vara medveten om dessa nya forskningsresultat signaleras krav på omfattande låglönesatsningar i nästa års avtalsförhandlingar. Resonemanget måste bygga på att det finns stora grupper som år efter år har de lägsta lönerna - vilket alltså är en felaktig bild.
Om minimilönerna fortsätter att pressas uppåt så är det de svaga grupperna som man slår undan fötterna för. Allt fler förlorar sina jobb när företagen måste rationalisera eller flytta verksamheter utomlands. Samtidigt leder det till att personer som redan är i utanförskap kommer ännu längre bort från ett reguljärt arbete.
Bilden av att ökade löneskillnader innebär att vissa är vinnare och andra är förlorare är en myt som bygger på ett statiskt synsätt. Om minimilönerna fortsätter att öka riskerar utanförskapet fortsätta att växa. De svaga grupperna på arbetsmarknaden kommer ännu längre från ett riktigt jobb. Om lönespridningen istället tillåts att öka stiger lönenivåerna samtidigt som företagens går bättre - båda parterna tjänar på detta.
DEBATT
Björn Lindgren är ekonom på Svenskt Näringsliv.