DEBATT: När Sveriges karta ritades om

Norge och Sverige arrangerade 2005 en rad aktiviteter för att fira och markera unionsupplösningen från 1905. Nu skall Finland och Sverige om två år uppmärksamma rikssprängningen 1809 och konsekvenserna av denna. Då bröts en riksgemenskap mellan Sverige och Finland, som varat i 600 år. Sverige förlorade i freden till Ryssland en tredjedel av sin areal och en fjärdedel av sin befolkning. Finland och Åland blev relativt självständiga delar av det ryska tsarriket. Sverige och Ryssland har sedan dess inte bekrigat varandra.
Finlands regering ser det som angeläget att på olika sätt uppmärksamma jubileumsåret 1809 genom att öka kunskapen om den gemensamma svensk-finländska historien och kulturarvet.
Känt är att kunskapen i befolkningen är bristfällig, inte minst på svensk sida gissar jag, mellan Sverige och Finland. En jämförande studie i regi av Uppsala universitet skall göras om hur finländare och svenskar ser på varandra. Min bild är att finländare har en betydligt bättre bild av vad som hänt och händer i Sverige än tvärtom. Ambitionen är också att visa hur det gemensamma kulturarvet hjälpt Finland och Sverige att utvecklas till moderna rättsstater.

Det finns från 1809 flera händelser som är värda ännu i dag att uppmärksammas. Den 25 juni 1809 möttes ryske tsaren Alexander I och Napoleon i den ryska staden Tilsit (ligger i dag i enklaven Kaliningrad). I det mötet ritades Europas karta om, som i hög grad förändrade Sveriges politiska position i Europa.
En annan minnesvärd händelse var i mars 1809 med sammankallandet av Borgå lantdag. Ryske tsarens himmelstron transporterades från S:t Petersburg till lilla Borgå, där Finland svor den ryske tsarens trohet. Samtidigt hade i Sverige ett myteri inletts inom svenska armén. Senare avsattes kung Gustav IV Adolf med benäget bistånd av finlandsfödde adelsmannen och officeraren Adlercreutz. Statskuppen var därmed ett faktum.
Och slutligen händelsen som ledde fram till fredsavtalet mellan Sverige och Ryssland i Fredrikshamn i september 1809, där Sverige tvingades avstå en tredjedel av riket.

Helt naturligt vill svenska, finländska och andra historiker studera vidare hur norra Europa med Napoleonkrigen i fokus radikalt förändrades. Riksbankens jubileumsfond har med Kulturfonden för Sverige och Finland som inspiratör anslagit mer än 25 miljoner kronor inför jubileumsåret 1809. Sammanlagt 158 ansökningar har inkommit till Riksbankens jubileumsfond. Det är alltså ett enormt intresse för denna del av vår historia, vilket bådar gott.
Få länder i världen har som Finland och Sverige en liknande gemensam historia, som trots periodvisa ansträngningar lett till att ansvariga politiker i våra bägge länder numera alltid säger att relationerna aldrig varit bättre än de är i dag.
Säkert kan jubileumsåret 1809 ytterligare bättra på kunskaperna hos främst den yngre generationen om finländsk och svenska historia samt öka förståelsen för de olikheter i agerande och reaktion som finns i de bägge länderna.

Debatt: När Sveriges karta ritades om