Nästa decennium - helst utan (s)
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det var en tid när efterkrigstidens skolreformer äntligen - eller tyvärr - beroende på hur man ser det, började vinna genomslag.
Resultatet blev det som redan då kallades flumskolan, med goda föresatser men resultat på tvärs mot det som avsetts.
Tre decennier senare kan man konstateras att "Kampen fortsätter", som en dåtida vänsterslogan löd. Och den måste fortsätta. Gärna genom att, som på 1970-talet, omaka bundsförvanter samlas bakom något de anser väsentligt.
Det skedde när folkpartiet, företrätt av sin skolpolitiska talesperson Jan Björklund, lyfte upp skolfrågan i Visby 7 juli, under rubriken "Leve pluggskolan".
Gäst var Ebba Witt-Brattström. Hon är omstridd för sina åsikter. Hon är sedan år 2000 professor i litteraturvetenskap med genusinriktning vid Södertörns högskola. Hon är känd feminist.
Jan Björklunds politiska motståndare älskar att kalla honom "majoren". Att ha tjänat Kronan är ju skumt i sig för den vänster som tycker att ordning och redan i skolan är lika med kadaverdisciplin. Men Ebba och Jan har funnit varandra, i sitt försvar av en skola för kunskap.
Witt-Brattström har djärvts hävda att kunskap i hur svenska språket bör användas i olika sammanhang är värdefullt för alla människor i Sverige. Självklart har hon därför anklagats för att vara rasist och invandrarfientlig.
Folkpartister vet redan hur det är. Fp-rapporten "Leve pluggskolan" är en utmaning av den skolsyn som präglar de tre vänsterpartierna.
Folkpartiet ligger så långt man kan komma från den uppifrån dekreterade läxfria skola som vänsterpartiet vill ha.
Inlärning kräver övning. Ett faktum som knappast är omstritt, annat än möjligen bland friårsfixerade miljöpartister.
En 15-åring i den svenska skolan ägnar knappt 28 timmar i veckan åt lektioner, eget arbete och läxläsning. Industriländernas genomsnitt är 34 timmar. Irlands siffra är 39 timmar, Sydkoreas 48!
Ebba Witt-Brattström beskriver sitt möte med nya studenter. När hon berättar att hon undervisat i två decennier brukar några inte veta vad ett ?decennium? är. Kanske skriver de upp ordet. Men då är risken stor att de stavar det med ?s?. De hade ju kunnat slå upp det, men det är alltid någon som inte vet vad ett lexikon är.
Witt-Brattströms intryck har en förklaring. Tiden för undervisning i ämnet svenska har minskat. En elev som gick i sexårig skola enligt 1919 års läroplan läste mer svenska på sex år än dagens elever på nio år.
Att folkpartiet nu gör sitt skolutspel handlar inte främst om att vilja irritera vänsterpartiet som vill ha lägre krav i skolan. Det finns det inget egenvärde i. Folkpartiets rapport handlar i stället om att våga göra motstånd mot den oordning och det flum som förstör för många i dagens svenska skola. Det är högst nödvändigt.
Den som bara tänker på att vinna ett val kan lova miljoner till höger och vänster, men den som vill något på allvar med framtiden måste tänka långsiktigt. På skolan, exempelvis.