DEBATT: Ny generation av företagare?

Tre av fyra personer mellan 18 och 30 år kan tänka sig att bli företagare. Det är en hög siffra, särskilt i relation till hur många som faktiskt är det. Statliga Nutek, verket för näringslivsutveckling, har gjort en undersökning och resultatet presenteras i rapporten Entreprenörskapsbarometern 2005.
Efter att Nutek satsat 130 miljoner kronor på att informera om företagande och uppmuntra fler ungdomar att våga satsa på att starta eget i stället för att nöja sig med anställning, vore det konstigt om det inte skulle ge något resultat alls i förändrade attityder. En slant vågar man dock sätta på att de 130 miljonerna hade kunnat användas bättre inom regeringskansliet, exempelvis för att rensa ut krångliga regler som gör livet surt för företagarna.

Då hade intresset att vara företagare kunnat omsättas i praktiken för fler unga människor. För vad blir resultatet av en önskan att vara sin egen vid konfrontationen med det regelverk, den arbetsmarknad och det skattetryck som råder i dagens Sverige? Inte tillräckligt många företag, för få som växer och anställer och därmed också en fortsatt hög arbetslöshet.
Regeringen ägnar sig då och då åt att berömma småföretagande och har ideologiskt motvilligt tvingats erkänna att det är i mindre företag, på väg att växa, som merparten av de nya jobben uppstår. Men i praktiken består missuppfattningen att företagare mest är ute efter att skattefiffla, profitera på arbetskraften och i största allmänhet vara illojala mot strävan efter ett jämlikt samhälle.
Det är inte vad politiska makthavare säger, utan vad de gör (och avstår från att göra), som betyder något.

En anställning i ett privat företag är samtidigt den typ av försörjning som de flesta unga människor önskar sig. Hellre trygg i någon annans företag, än att skapa ett eget och behöva ta ansvar för andra.
Betydligt mer återstår, med andra ord, att göra mer för att locka unga människor in i företagandets värld. Inte desto mindre tycks staten, som arbetsgivare, ha behov av att se om sitt eget hus. Visserligen är det ett sundhetstecken att endast fyra procent av ungdomarna kan tänka sig statlig anställning, men även i framtiden kommer det ju att behövas goda byråkrater.
Kommuner och landsting lockar inte heller de unga männen, medan kvinnorna i något större utsträckning, 13 procent, kan tänka sig att ha en lokal offentlig arbetsgivare.
Sverige har hyfsade förutsättningar med någorlunda välutbildat folk, en ung generation som är mer entreprenörsinriktad än tidigare och en globalisering som erbjuder en världsvid marknad.
Men för att det ska lyckas krävs det att alla gör sitt jobb först, inte minst de ansvariga politiker som saknar större begrepp om företagarens villkor. Näringsminister Thomas Östros måste köra över sina ministerkollegor i parti och minut om rådande regering skall kunna åstadkomma något, vilket han inte kommer att göra.
Kan en ny regering göra det bättre?

Debatt: Ny generation av företagare?