Nya ministrar säkra val
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Två säkra kort, båda duktiga och rutinerade politiker med stor erfarenhet.
Några varningens ord kan dock vara på sin plats.
Den samlade kultureliten - alltså de som frustade av ilska för knappt tre veckor sedan när Cecilia Stegö Chiló utnämndes och gladdes när hon tvingades avgå - överbjuder nu varandra i lovord. Det är inte enbart bra.
Delvis avspeglar deras reaktion säkert det enkla faktum att de känner den nya kulturministern, som ju är engagerad på många håll inom kultursektorn och har ett omfattande nätverk, stort intresse och stora kunskaper. Men delvis handlar det också om att de ser henne som en "ofarligare" minister, som en som inte hotar deras ställning och deras privilegier på samma sätt som den tidigare ansågs göra.
Därför är det viktigt att Lena Adelsohn Liljeroth fortsätter att arbeta aktivt för att öka valfriheten och mångfalden och minska den politiska styrningen av kulturlivet. Hennes uttalanden under tisdagen och de frågor hon tidigare drivit tyder på att det är hennes uttalade ambition - vilket är bra. En moderat kulturminister som är gisslan hos kulturvänstern har Sverige mindre intresse av.