DEBATT: Nytt fördrag framsteg för Europa

I dagarna har alla EU:s ledare mötts i Lissabon för att förhandla fram ett nytt fördrag för unionen.
En av de viktigare punkterna som behandlades var antalet ledamöter i Europaparlamentet, en konfliktfråga parlamentet fått i uppdrag av rådet (regeringscheferna) att lösa. Europaparlamentets förslag är bland annat att ge oss svenskar ytterligare två mandat (i förhållande till de 18 vi förväntades få). Totalt blev det en minskning av antalet representanter till 750, från dagens 785.

De större länderna har fått ge med sig och har nu färre platser, de mindre något fler. Efter det att vissa särlösningar gjorts för polackerna, och italienarna som drev igenom ett extramandat slutade det hela med det nya antalet 751 europaparlamentariker.
Andra viktiga förändringar som inkluderas i fördraget är att fler områden kommer att omfatta majoritetsbeslut, som innebär att minst 65 procent av befolkningen, i 55 procent av medlemsstaterna, måste stödja ett förslag för att det ska accepteras. Vissa ändringar kommer inte att märkas förrän efter 2014, medan andra märks redan 2009. Bland annat inrättas posterna om en EU:s höge representant för utrikes- och säkerhetspolitik samt president för Europeiska Rådet. Den senare befattningen kan innehas under max en femårsperiod.

Viktigt för alla länder, inte minst Sverige, är att riksdagen tillsammans med de andra 27 medlemsstaternas parlament, kommer att ha större möjlighet att ifrågasätta Bryssel, genom att exempelvis skicka tillbaka kommissionsförslag om en majoritet inom de nationella parlamenten inte godkänner det. Skulle missnöje eller behov av att ta upp en särskild fråga uppstå, har svenskarna, och alla andra EU-medborgare, fått möjlighet att driva fram en fråga till aktion genom Kommissionen genom att samla in en miljon namnunderskrifter.
Ytterligare frågor som tagits upp och ändrats från tidigare utformande, är att numera kommer grundläggande och juridiskt bindande rättigheter att upprättas. Likaså kommer det att vara möjligt att lämna unionen om ett land så skulle önska. Dock accepteras inte en svängdörrspolitik som medför att ett land går in och ut ur EU allteftersom man växlar regering. Därutöver spolas, tyvärr, EU-symboler såsom flaggan och nationalsången ur den nya konstitutionen, som kommer att kallas ett reformerat fördrag.

Som Europaparlamentariker har jag följt arbetet med utformningen av det nya fördraget nära och jag tycker att det, inte bara för Sverige, men för EU som helhet ser ljust ut - man har hittat en väg ut ur den hopplöshet och oro som skapades av Frankrike och Nederländerna när konventsförslaget avvisades.
Fördrag behövs för att beslutsfattandet ska fungera i ett utvidgat EU och för att samarbetet skall kunna utvecklas positivt. Alla medborgare ska kunna följa regelverket, förstå beslutsordningen och själva inse hur de påverkas av vad som bestäms i Bryssel.

Detta kräver öppenhet så att medborgarna faktiskt vet vem som säger vad på ministerrådsmötena, vilket vi inte får fram idag och som de facto leder till att medborgarna inte alltför sällan förs bakom ljuset. Så kan man inte ha det i en demokrati och EU:s länder är demokratier och bör inte vara sämre på EU-nivå än nationellt.
Det är bara om medborgarna själva tror på det europeiska projektet som arbetet i Bryssel har någon mening. Det är endast då som den Europeiska Unionen fungerar och vi kan upprätthålla vårt demokratiska ansvar för EU-medborgarnas bästa. (SNB)

Debatt: Nytt fördrag framsteg för Europa