DEBATT: Obefogat påhopp på SJ

Styrelsen i Västervikståget 2000 reagerar med förvåning över Akko Karlssons (mp) påhopp på SJ vid landstingsfullmäktige, där hon sa att det visst går att köra moderna tåg på Tjustbanan och att det är en myt att det inte går att köra Kustpilentåg. Det är tyvärr den sanna verkligheten och det måste även en politiker som Akko Karlsson inse. Akko verkar dock vara mycket dåligt informerad om situationen. Västervikståget 2000 hade en debattartikel "Störningar i tågtrafiken på Tjustbanan" i Västerviks-Tidningen den 6 februari. Där framgår det vad som är orsaken till störningar på banan. Akko, du borde ta del av den artikeln. För att vara trovärdig måste en politiker, som agerar för förbättringar i tågtrafiken, ta reda på basfakta av dem som dagligen arbetar med Tjustbanan. Detta omfattar både tåg-, verkstads- och banunderhållspersonal.
Förarna har hela tiden klagat på att Kustpilentågen "rasar ihop" när de körs på Tjustbanan och då är det främst stöt- och sidodämpare som skadas av det dåliga spåret. Detta kan vidimeras av personalen på Euromaint verkstad i Linköping som underhåller vagnarna.
Du kan även kontakta Länstrafiken i Kalmar län och Östergötland om de dryga underhållskostnader som är relaterade till dessa fordon. Visst kan man framföra Kustpilentåg till Västervik men till vilka underhållskostnader?
De gamla Y1-motorvagnarna har en boggiekonstruktion byggd att framföras på banor med dålig spåröverbyggnad och tåla den omilda behandling de får utstå. Boggierna på Kustpilen, som är av en modernare konstruktion, är däremot avsedda att framföras på linjer med helsvetsade räler eller skarvspår med tyngre rälsvikt än den som Tjustbanan har. Kustbilarna byggdes i Danmark ursprungligen som Inter-City-tåg för trafik på stambanor med mycket bra spårstandard.
När Tjustbanan 1964 breddades till normalspår så försågs den med räler som då var praxis på sidolinjer. Dessa har för länge sedan passerat bäst-före-datum och passar inte för dagens moderna fordon.

Ditt påstående om att 40 miljoner kronor har investerats i Tjustbanan för att säkerhetsställa framtida tågtrafik måste också bemötas. Det är endast eftersläpande underhåll som man till slut har börjat åtgärda. Fram till år 1995 utförde man på banan periodiskt banunderhåll som innebär att man med jämna intervaller byter slipers och kompletterar grusballasten i banvallen. Vid denna tidpunkt ansågs Västerviksbanan vara en av landets finaste "grusbanor". Besparingskrav gjorde dock att underhållet minimerades, då Banverket fördelade om pengarna till - enligt deras egen bedömning - mer angelägna objekt. Tjustbanan ansågs inte vara så viktigt att satsa på då. Det som nu har gjorts - för de 40 miljonerna - är att man endast har åtgärdat de mest slitna avsnitten och lagt in nya slipers för att "hålla ihop" rälerna i rätt spårvidd. Man kan kalla detta för akuthjälp eller respiratorinsats, en enbart uppehållande åtgärd. Kvaliteten i spårläget når inte till den standard som den hade 1995 - dit är det ännu långt kvar.

Så Akko Karlsson skjut inte på pianisten, SJ, utan sikta på dirigenten, politikerna, vilka fördelar medlen till Banverket som har ansvaret för underhåll av statens spåranläggningar. SJ har ingen del i spårets underhåll utan är en operatör som endast håller med tågpersonal till de tåg som länstrafikbolagen, KLT och Ö-traf tillhandahåller. SJ har inga egna tåg till denna trafik som länstrafiken upphandlar.
Verkligheten är kall och krass, Akko Karlsson. Men skall vi kämpa för vår kära Tjustbana så måste det vara relevans och fakta i resonemanget om det skall vara trovärdigt.

Debatt: Obefogat påhopp på SJ