Jag är tacksam när jag i Västerviks-Tidningen kan läsa att flera moderata politiker förespråkar förebyggande insatser. Både Eva Ahlström och Harald Hjalmarsson har kommenterat de farhågor som har funnits kring att ungdomspoliserna riskerar att försvinna från kommunen. Bra engagemang i den frågan från (M), vilket jag och Centerpartiet stödjer.
Men hur kommer det sig att samma parti som har så bra synpunkter i polisfrågan, kan agera så motsägelsefullt när det gäller kommunens eget arbete med förebyggande insatser inom bland annat förskolan och skolan?
Här har Moderaterna tillsammans med socialdemokraterna gjort gemensam sak och skurit ner kraftfullt på barn- och utbildningsnämndens budgetram.
De två partierna hänvisar till att dom tar sitt ansvar för att kommunens ekonomi ska komma i balans.
En ekonomi i balans är jätteviktig och en grundförutsättning för ett långsiktigt hållbart samhälle, men man kan inte enbart se ekonomin i ”kronor och ören” isolerad från verksamheternas resultat- och kvalitetsmål. Man måste givetvis även se om ekonomin är långsiktigt hållbar genom att följa kvalitetsmålen, det vill säga klarar vi av att ge barnen/eleverna den omsorg/undervisning som gör att dom är rätt rustade för kunna gå vidare i livet?
Vi börjar nu se och få in tydliga signaler på det som personalen och många föräldrar såg tidigt och som bland annat Centerpartiet varnade för, nämligen att barngrupperna på flera förskolor har blivit så stora att personalen inte hinner med att jobba med barnen på individnivå. Detta resulterar i att personalen inte hinner hjälpa barnen i sin språkträning och språkförståelse, inte heller vara med och hjälpa barnen att lösa olika konflikter, vilket allt för ofta innebär att det blir barnens egna normer som bildar grunden för deras fortsatta förhållningssätt.
När dessa barn sedan kommer till skolan är deras ordförråd begränsat och fler barn än tidigare behöver få extra hjälp för att komma framåt i sin språkutveckling, vilket ligger till grund för nästan alla delar i skolan, det vill säga läsa, skriva, räkna och så vidare. Behovet av specialstöd i skolan kommer att öka, men där är resurserna kraftigt reducerade och andelen elever som går igenom skolsystemet utan att uppnå fullgott resultat riskerar att bli fler. När dessa elever övergår till att bli ”unga vuxna”, hur ser deras framtid ut då? Ja, det behövs ingen ”raketforskning” för att förstå att många kommer att få det extra jobbigt och det kommer att kosta kommunen/samhället stora belopp att ”reparera” i efterhand.
Vid kommunfullmäktiges kontrollstation i november yrkade Centerpartiet på 37 öre i skattehöjning för att bland annat kunna öka barn- och utbildningsnämndens budgetram med ytterligare cirka 20 miljoner kronor. Detta gjorde vi för att det förebyggande arbetet ska fungera och att kommunen på ett ansvarsfullt sätt ska kunna få en långsiktigt hållbar ekonomi som dessutom är i balans med verksamheternas resultat- och kvalitetsmål och det allra viktigaste som är att varje barn/elev ska ha bra förutsättningar att kunna gå vidare i livet!