Ökad specialisering av poliser
Ändrad utbildning. En översyn ska göras av polisutbildningen.Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I dag fortsätter flera polismyndigheter att på egen hand utbilda poliser med en sjätte termin, eftersom de nyexaminerade poliserna inte anses "färdiga" efter ordinarie utbildningstid. Uppenbarligen finns det brister i dagens utbildning. Det vill vi ändra på.
Vi har ingen som helst avsikt att korta utbildningen.
Polisförbundets ordförande Jan Karlsen konstaterar att nya poliser inte klarar av sitt jobb. Han anser att lösningen ligger i att göra polisutbildningen till en 3-årig högskola.
Men mer av samma blir inte nödvändigtvis bättre.
Målet är att antalet brott ska minska och tryggheten öka. Uppklarningsprocenten behöver öka och synligheten ute i samhället förbättras. Polisen ska finnas till över hela Sverige, dygnet runt - året runt.
Därför är det viktigt att noga analysera vad polisutbildningen ska innehålla. Den analysen ska sedan ligga till grund för hur utbildningen ska se ut.
Självklart är det så att det ställs olika krav på olika sorters poliser. Vi vill se en ökad specialisering och kvalitetshöjning inom alla polisyrkets olika uppgifter. Det är skillnad på att utreda grov organiserad brottslighet, spana mot narkotikahandlare, utreda ekobrott, arbeta i utryckningsverksamhet eller att arbeta som närpolis i Ronna och Arjeplog.
Det ligger ingen värdering i vad som är svårast. Vi konstaterar snarare att uppgifterna skiljer sig åt.
Tyvärr har det många gånger varit så att poliser med de kanske svåraste arbetsuppgifterna haft lägst status och minst utbildning. Inte sällan har man gett nya poliser uppgiften att arbeta i den akuta ingripandeverksamheten eller som närpolis direkt. Arbetet i en radiobil är mångfacetterat och oplanerat. Svåra avvägningar måste ske väldigt snabbt, beslut som sedan granskas lång tid efteråt, i utredningar och domstolsförfaranden. Det här är ett exempel på en inriktning som en ny polisutbildning skulle kunna lyfta fram.
Det är också viktigt att utbildningen på ett bättre sätt integrerar teori och praktik. Många polisstudenter och aktiva poliser pekar just på att det finns brister i dag med att klara av praktiska moment. Man känner sig inte säker på hur man ska utföra en arbetsuppgift.
De mjuka ämnena, som bemötandefrågor, är angelägna. Grunden är att eleverna har gedigna kunskaper i den lagstiftning de har att hantera och att polisaspiranterna, som ska arbeta i den yttre verksamheten, får utbildning i vapen- och våldsanvändning, exempelvis.
Om blivande poliser ska fördjupa sig i något avseende, kan det innebära att den för alla obligatoriska delen måste kortas, men att den då byggs på med en obligatorisk fördjupningsdel.
I översynen av polisutbildningen är rekryteringen en viktig fråga. Polisen behöver bli en spegelbild av samhället, där personer med olika etnisk, kulturell och religiös bakgrund ses som en självklarhet.
För inte så länge sedan var det en väldigt låg andel kvinnor, men den förbättras nu stadigt. I dag är kring 40 procent av polisstudenterna kvinnor. Men det har skett genom ett målmedvetet arbete, inte genom kvotering.
Det känns i dag främmande att alla poliser ska gå igenom samma nålsöga vid rekryteringen. Självklart måste det finnas vissa gemensamma krav, som utbildningsbakgrund, medborgarskap, laglydnad och gott omdöme. Men inte alla poliser behöver nödvändigtvis vara snabba och starka. En eko-utredare har mer nytta av ekonomiska förkunskaper än att slå en kullerbytta, lyfta en docka på 77 kilo och släpa denna i 15 meter!
Och varför kan inte polisyrket även rekrytera en person med ett handikapp eller lite nedsatt hörsel? (SNB)