För att återskapa ett blomstrande Europa behövs ekonomisk tillväxt. När centralbankerna sänker räntan vill man uppnå just det. Den låga räntan förväntas stimulera investeringar och konsumtion, och bidra till arbetstillfällen. Detta är jag övertygad om är Riksbankens ambition då man den 2 juli kommer med nytt besked om reporäntan. Men faktum kvartsår: de senaste årens rekordlåga räntenivåer har främst skapat inflation på tillgångar som avkastar här och nu, till exempel aktier och fastigheter. För företagsinvesteringar som kan skapa fler arbetstillfällen är bilden en annan.
När Intrum Justitia nyligen frågade företag i Europa – 8 979 ekonomichefer i 29 länder – om effekterna av det låga ränteläget svarade tre av fyra (73 procent) att räntorna inte har påverkat deras investeringar. Av de som svarar att ränteläget har påverkat dem åt något håll är det ungefär lika många (13 procent) som menar att det medfört lägre investeringar som de 15 procent som menar att det har medfört ökade investeringar.
Bland svenska företag är effekten ännu mindre. Här svarar 82 procent av företagen att ränteläget inte gett någon effekt på investeringarna. Bland de svenska företagen anser något fler (elva procent) att investeringarna har ökat jämfört med fem procent som uppger att de minskat som en följd av det låga ränteläget. Det är bättre än inget, men är väldigt mild effekt av räntesänkningarna.
För att genomföra investeringar krävs en positiv framtidssyn – den tron baseras på stabilitet och förutsägbarhet. En rekordlåg ränta signalerar inte stabilitet. För att stödja investeringar krävs andra faktorer än ränteläget att fokusera på.
Stabilitet i betalningsflödena är en annan faktor som stödjer investeringar och tillväxt. I undersökningen framgår att fyra av tio europeiska företag menar att sena betalningar bidrar till att förhindra tillväxt i företaget, medan 27 procent av svenska företag säger detta. En tredjedel av företagen i Europa säger att de skulle anställa fler om de fick betalt på avtalad tid, det motsvarar 8 miljoner företag. Om alla dessa företag skulle anställa en person till, skapas alltså 8 miljoner nya arbetstillfällen.
Även i Sverige är siffrorna iögonfallande. Nästan vart fjärde företag (23 procent) uppger att det finns ett samband mellan sena betalningar och att de inte kan anställa fler och 13 procent säger att de skulle kunna anställa om de fick betalt fortare vilket motsvarar 85 000 företag.
Att hålla räntan rekordlåg kan vara taktiskt riktigt under en period för att motverka deflation och bevara konkurrenskraften relativt andra länder. Vi behöver skapa förutsägbarhet genom breda politiska lösningar, som kan gälla under en längre tid. Vi står inför enorma utmaningar med till exempel en åldrande befolkning, en försörjningsbörda på allt färre människor och en arbetslöshet bland unga som är skrämmande hög. Vi, politiker och företag tillsammans, måste definiera svaren på dessa utmaningar.