Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Harald Hjalmarssons insändare fredagen 7 mars fick känslorna att svalla ute på skolorna! På vilken annan arbetsplats är det "fotfolket" som förväntas organisera och leda arbetet för att nå målen när man måste strukturera om? Jag tar ett exempel från en annan bransch för att belysa det tokiga i resonemanget:En bilfirma ska tillverka en ny bilmodell. Alla arbetare får se hur den ska se ut. Någon fortbildning om hur man ska gå till väga finns det inte pengar till. Arbetarna får delarna till bilen och lite gamla slitna verktyg. De får också tillgång till ett litet kyffe där de ska hålla till med arbetet. De frågar sin arbetsledare om tips och råd, men denne har tyvärr så många anställda och så mycket administrativt jobb så det finns inte tid till det.Bilen blir skev och fungerar inte som den ska och arbetsgivaren säger att nu måste de skärpa sig och göra en bättre bil. De ska också föra noggranna anteckningar om hur de går till väga och skicka regelbundna rapporter. Bilen blir fortfarande inte bra, så arbetsgivaren menar att personalen är inkompetent. De får också höra hur mycket omkostnader arbetsgivaren har för dem. Man sparkar ett antal medarbetare och de övriga får organisera om sig för att försöka göra en kvalitetsbil. De måste också dokumentera mer av arbetet.Tror du att de lyckas?Det finns många kompetenta lärare som har bra idéer om hur man kan gå till väga för att måluppfyllelsen ska bli bättre. Men det blir nog knappast billigare alternativ som jag förstår efterfrågas, eftersom det ju handlar om besparingar (på kort sikt).Ett recept är bra ledare med tillräckligt med tid att fungera som pedagogiska ledare, bra fortbildning, mer forskning på skolan och bra arbetsmodeller, funktionella lokaler och bra läromedel och tillräckligt med resurser. Vi behöver också ett bättre samarbete med föräldrarna för att lyckas.Det finns självklart lärare som inte är helt lyckade precis som det finns inom alla yrken, men de allra flesta gör ett bra jobb i hård motvind. Ett av hindren i arbetet är allt klagande i media på lärarkåren (inte minst från politiker som vet för lite om skolan av i dag). Detta undergräver vissa föräldrars förtroende för skolan, ofta de som vi allra bäst skulle behöva ett närmare samarbete med.Kanske är det på tiden att skolan blir statlig igen om vi ska få chansen till högre måluppfyllelse?
