Öppenhet i skolfrågan inför valet

Foto: Scanpix

Foto: Scanpix

Foto: Hasse Holmberg / SCANPIX

Västervik2010-09-16 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Skolan har återkommit som en viktig fråga och flera efterlyser inför valet öppenhet om var de olika partierna står. I centrum står skolorna på landsbygden. Västerviks skola på position 133 av 290.En grov analys av Lärarförbundets färska undersökning "Sveriges Bästa Skolkommun" visar att vi är sämre på resultat och bättre på resurser än snittet, dock undantaget resursfaktorn lönenivå, där vi ligger klart under. Att satsa mer, men att få ut mindre är i all verksamhet en signal om problem. Lärarförbundets undersökning bekräftar därmed vad vi redan vet genom den intensiva skoldebatten, att vår skola har problem. Vid all problemlösning gäller det att ta reda på orsaken, därför tog vi tidigare i år beslutet att genomföra en bred översyn av vår skola. Färre elever...Vi kan konstatera att 70 procent av landsbygdsskolorna är uppförda runt 1950 för att ta hand om 40-talets stora barnkullar. Sedan dess har befolkningen i kommunens landsbygdsförsamlingar halverats. Om vi begränsar oss till de senaste 10 åren har antalet elever minskat med 27 procent i hela kommunen. För landsbygden är tappet än större, 39 procent. Ett resultat av utvecklingen är sämre lokalutnyttjande. En stigande andel lokalkostnader "äter av" lärarbudgeten. Färre elever gör det även svårt att använda våra lärares tid på bästa sätt. ...gav fler skolor?Trots 27 procent färre elever har antalet skolor i kommunen samtidigt ökat under den gångna 10-årsperioden. Från 28 till 29 stycken genom tillkomsten av friskolor. Friskolor i kommunen har rätt till samma resurser per elev som i den kommunala skolan. Det verkar som att vi genom att satsa relativt mer resurser blivit en attraktiv kommun för friskolor, vilket ytterligare ökat trycket på resurserna tillgängliga för den kommunala skolan. Förbättrade kommunikationer.Även om det geografiska avståndet mellan kommunens skolorter är oförändrat så har kraftigt förbättrade kommunikationer påtagligt sänkt tidsavstånden. När skolorna byggdes var det grusväg mellan Västervik och Gamleby. Idag finns det 550 personbilar per 1 000 invånare, då fanns det 50. I kommunen varierar i dag tidsavståndet mellan den egna skolorten och närmaste alternativ från lägst 9 till högst 27 minuter (se diagram). Att växla underutnyttjade lokaler mot bättre undervisning.Översynen är inte helt avslutad. Klart är dock att vi genom elevminskningen har många och mycket små landsbygdsskolor (se diagram). Allt tyder därför på att det finns en möjlighet att förbättra kommunens skola genom att "växla" resurser som idag går till dåligt utnyttjade lokaler mot bättre lärartid. Vi strävar alltid efter att använda medborgarnas resurser på bästa sätt. Felaktig användning av våra resurser är sannolikt en viktig orsak till att vi enligt Lärarförbundets och andra undersökningar inte får tillräckligt bra resultat i vår undervisning. Inte heller finns det i dag några som helst tecken på att antalet elever kommer att börja öka i landsbygdsskolorna. Eftersom jag gått till val på öppenhet mot medborgarna vill jag tydligt redovisa att mitt parti mot bakgrund av ovanstående kommer att verka för ett beslut om färre skolor under nästa mandatperiod. Det konstiga är inte att en skolstruktur som till stora delar sattes i början av 1950-talet behöver förändras. Det konstiga är att den nästan är intakt.
Debatt
Harald Hjalmarsson är kommunalråd och Moderaternas förstanamn på kommunvalsedeln i söndagens val.
Läs mer om