Orealistiska marginaler för villaköparen
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Exemplet då som nu är en "tjänstemannafamilj" där man tillsammans hade en god lön. I årets undersökning är exemplet också en LO-familj med två barn där mannen arbetar inom transportsektorn och tjänar 20 300 kronor per månad och kvinnan i familjen arbetar inom barnomsorgen och tjänar 17 180 kronor per månad. De köper en villa i sin kommun till det medelpris som finns i kommunen med utgångspunkt från att taxeringsvärdet är 75 procent av försäljningspriset. Man lägger 10 procent i kontantinsats och betalar av på ett topplån under 20 år. Familjen har en bil och villan är eluppvärmd. I övrigt har familjen med två barn antagits ha utgifter enligt konsumentverkets normer.
Det är helt enkelt omöjligt för många familjer att köpa en villa om man inte har ett större eget kapital för en större kontantinsats. Notera även att många familjer har en betydligt lägre sammanlagd bruttolön än i detta exempel.
Att bli arbetslös eller att arbeta deltid är en stor fara för familjen. Skulle den som tjänar mest i familjen gå ner i arbetstid till exempelvis 75 procent finns inga marginaler kvar längre. Skulle en av föräldrarna bli arbetslös innebär det än värre konsekvenser för familjen. Det visar vår känslighetsanalys.
Skatterna är den stora boven i dramat när det gäller boendekostnader. Energi- och fastighetsskatter är tunga utgifter. Till detta har vi ett scenario där räntorna med största sannolikhet kommer att stiga med flera procent de närmaste åren, enligt Konjunkturinstitutet. Och ju mer familjen lånar av köpeskillingen ju större känslighet för räntehöjning har man.
Småhusägarna måste få större marginaler, inte mindre, för att klara perioder med sjukdom eller arbetslöshet. I ljuset av detta blir den kommande höjningen av fastighetsskatten, 2006-2008, på närmare 5 miljarder absurd. Välfärden skall även innehålla tryggt boende!
DEBATT
Lars Jonsson är regionchef för region Öst i Villaägarnas Riksförbund.