Överdriven bild av komplicerat bygge
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Roland Kronvall i Västervik debatterar Tjustbanans framtid. Det är en debatt som jag inte tänker beröra. Däremot vill jag få rätsida på Kronvalls felaktiga uppgifter om Hallandsåstunneln.
Västkustbanan som går mellan Göteborg och Malmö är en av Sveriges viktigaste järnvägsförbindelser. Den länkar samman två av landets mest tätbefolkade områden och möjliggör miljövänliga tågtransporter för såväl människor som gods.
Över 80 procent av Västkustbanan är idag modernt dubbelspår. En av de kvarvarande flaskhalsar som begränsar banans kapacitet är sträckan över Hallandsås. De branta backarna och tvära kurvorna har skapat problem sedan 1800-talet. Med en tunnel genom åsen kan antalet tåg ökas från dagens fyra per timme till 24 och godstågens vikt kan fördubblas.
Hallandsåstunneln är en av flera viktiga järnvägssatsningar som Banverket gör för att öka järnvägens konkurrenskraft och möjliggöra överflyttning av trafik från väg till järnväg. På så vis kan det svenska transportsystemet bli säkrare, effektivare och mer miljövänligt.
Projektet hade flera motgångar på 90-talet. Det är knappast någon hemlighet. Men den bild som Kronvall målar upp av bygget som ett av världens största fiaskon är väldigt överdriven. Kronvall är dock inte ensam om sin strategi, det är många som genom åren använt Hallandsåstunneln som en slagpåse.
En tredjedel av tunneln byggdes på 90-talet. Projektet avbröts 1997 på grund av problem med inläckande grundvatten och utsläpp av akrylamid. Stora resurser lades därefter ned på att åtgärda de misstag som begåtts och utreda en eventuell fortsättning. 2001 beslutade riksdagen att tunneln ska byggas klar. Inte av prestige, utan för en fullt utbyggd Västkustbana och ett hållbart transportsystem.
Idag bedöms projektet som ett av världens mest komplicerade tunnelbyggen. Den varierande geologin och de svåra vattenförhållandena i kombination med mycket tuffa miljökrav ställer stora krav på tunnelbyggarna. Den teknik som nu används är helt ny i Sverige och den har visat sig fungera. Tunneln byggs sakta men säkert framåt, samtidigt som alla miljökrav uppfylls.
DEBATT
Nellie Throneé är informatör vid Banverket.