DEBATT: Personval fördjupar demokratin

Carl-Erik Bladh, Gamleby, är filosofie magister i bland annat historia och statsvetenskap.Våra politiska partier präglas i hög grad av toppstyrning vilket ofta irriterar både partimedlemmar och vanliga väljare. Både i regeringsställning och opposition har våra ledande politiker ett stort och ofta avgörande inflytande över de beslut som fattas. Särskilt under senare år har det blivit vanligt att både partimedlemmar och vanliga sympatisörer säger sig inte känna igen sina partier. Dagens snabba förändringar i vår omvärld tvingar oss till många ideologiska omprövningar som skapar spänningar inom alla partier mellan så kallade traditionalister och nytänkare.
På uppdrag av grundlagsutredningen har statsvetaren Peder Nielsen utvärderat reglerna för dagens begränsade personval. En riksdagskandidat måste vara förkryssad av minst åtta procent av sitt partis väljare i valkretsen för att gå förbi kandidater högre upp på listan. I de stora riksdagsvalkretsarna - oftast länen - krävs så många kryss att en kandidat måste vara mycket känd för att klara denna spärr.

Av Nielsens rapport framgår att inte mindre än 78 personer skulle ha kryssat sig förbi toppnamnen vid riksdagsvalet år 2006 om inte åttaprocentspärren funnits. Endast 6 (sex) kandidater lyckades med nuvarande regler vid senaste riksdagsvalet kryssa sig in i riksdagen. Enligt ovannämnda rapport skulle även fler kandidater med invandrarbakgrund ha blivit valda med slopad personvalsspärr.
Väljarna har som synes i ett stort antal fall föredragit andra kandidater än dem som partierna med eller utan medlemsomröstning nominerat på så kallade valbara platser. Spärren vid personval har då hindrat folkviljan att fullt ut göra sig gällande. Sannolikt skulle intresset och därmed valdeltagandet öka om väljarna fick större möjlighet att välja den kandidat som bäst motsvarar den egna uppfattningen.

Inom alla sju riksdagspartier finns inre motsättningar som ofta öppet utkämpas i medierna. Skall föräldrarna själva eller politikerna avgöra fördelningen av föräldraledigheten eller vården av sjukt barn? Frågan är mest aktualiserad bland företrädare för socialdemokraterna och folkpartiet. Inom kristdemokraterna är motsättningarna mycket stora mellan abortmotståndare och företrädare för en mer liberal abortsyn. De nya moderaternas närmande till den politiska mitten kritiseras av partiets mer konservativa falang. Inom centern finns många som vill ändra partiets traditionellt negativa syn på kärnkraften. Inom vänsterpartiet har under många år funnits starka motsättningar mellan en konservativ kommunistisk falang och pragmatiska nytänkare. De miljöpartister som vill kompromissa med socialdemokraterna för att eventuellt kunna bilda en koalitionsregering efter valet 2010 möter motstånd från mer renläriga medlemmar.
Exemplen skulle kunna mångfaldigas.

Renodlade personval med i partikontroversiella frågor klart profilerade kandidater bör dessutom öka partiernas möjligheter att vid valen behålla kritiska sympatisörer. Med fler personvalda ledamöter stärks också riksdagens makt gentemot regeringen. Minska dessutom våra 349 riksdagsledamöter med minst ett hundratal. Kan våra nordiska grannländer klara sig med omkring 200 så bör vår riksdag inte vara så överdimensionerad.

Debatt: Personval fördjupar demokratin