Politik för fler jobb
Fler jobb. Nu är det dags för nästa steg i regeringens politik för fler jobb. I veckan överlämnade regeringen en proposition om den framtida arbetsmarknadspolitiken till riksdagen.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Regeringen ersätter aktivitetsgarantin med en jobb- och utvecklingsgaranti, som gäller dem som använt mer än 300 dagar av arbetslöshetsförsäkringen. Jobb- och utvecklingsgarantin ska i första hand innefatta intensivt jobbsökande. intensivt jobbsökande. Praktik och kompetensutveckling, till exempel svenskakurser, kan också ingå.
Regeringen vill också avskaffa dagens regel om att den som blivit arbetslös har hundra dagar på sig att söka jobb i närområdet. Den som blir arbetslös ska, med de nya reglerna, vara beredd på att genast flytta eller byta yrke, om det inte finns lämpliga jobb på hemorten. Regeringsförslag är klokt - ingen har något slags ovillkorlig rätt att arbeta inom just sitt yrke på den ort vederbörande väljer.
Men det kommer att medföra stora gränsdragningsproblem som det inte verkar som om regeringen tänkt på. Det är inte alltid lätt, eller ens möjligt, att bums flytta för att kunna ta ett jobb på annan ort. Hur lång tid anser regeringen är rimlig att använda för själva flyttprocessen och allt som hör till den? Vem kommer att avgöra detta och på vilka grunder?
Regeringens politik för fler jobb är i grunden bra, till och med nödvändig. Allt fler i Sverige försörjs av allt färre, och det är inte rimligt att hundratusentals fullt arbetsföra människor inte går till jobbet en vanlig dag, i synnerhet inte som antalet lediga jobb fortsätter att öka. Men det är viktigt att inte blunda för problemen - då ger regeringen oppositionen ytterligare vatten på sin klagokvarn vilket faktiskt är helt onödigt.
Regeringens ambitioner är utomordentliga. Fler ska ut i arbetslivet, jobb i stället för bidrag, arbetslösa ska tillbaka in på arbetsmarknaden så fort som möjligt. Men det måste ske på ett sätt som respekterar integritet och rättssäkerhet.