Pressen mot pressfriheten
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Själva datumet härstammar från en FN-konferens i Namibia för femton år sedan. Där diskuterade deltagarna situationen i Afrika och enades om Windhoek-deklarationen.
De tre första paragraferna lyder (i min översättning):
1. I överensstämmelse med artikel 19 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är det nödvändigt att upprätta, vidmakthålla och utveckla en oberoende, mångstämmig och fri press för att underhålla och gynna demokratins ställning i ett land och för att åstadkomma ekonomisk utveckling.
2. Med en oberoende press avser vi en press som är oberoende av myndigheter eller av politisk eller ekonomisk kontroll eller från styrning via den infrastruktur som krävs för att producera och sprida tidningar och tidskrifter.
3. Med en mångstämmig press avser vi att alla slags monopol avskaffas och att det finns så många tidningar och tidskrifter som möjligt som speglar ett så brett spektrum av åsikter som möjligt i samhället.
Varför är fria medier viktiga? Varför är yttrandefriheten avgörande? Det har statsvetaren Ulf Petäjä i Växjö funderat grundligt över och han sammanfattar sina resultat i en färsk doktorsavhandling ("Varför yttrandefrihet?", Växjö University Press, 2006).
Han kommer fram till att yttrandefrihetens värde inte primärt ligger i att det är en individuell rättighet. Ännu viktigare är att yttrandefriheten leder till en pålitlig kommunikationsprocess:
"Ett demokratiskt samhälle främjas av att det existerar en kommunikationsprocess som är pålitlig i betydelsen att den innehåller åsiktsmångfald. Det är dock inte mångfald som endast ett uttryck för individers intresse och preferenser, utan mångfald som förser individerna med information, idéer och fakta som de kanske inte själva hade valt, om de själva fått bestämma. En kommunikationsprocess är pålitlig om den präglas av olika idéer, skilda perspektiv och varierande verklighetsbilder. ()
Det är med andra ord, för att uttrycka sig i J. S. Mills anda, förnuftigt att tillåta det oförnuftiga. Utan tillåtandet av irrationella, falska, omoraliska och upprörande åsikter, är det inte tal om en pålitlig kommunikationsprocess."
Unesco tar fasta på samhällseffekterna när organisationen kallar till konferens på Sri Lanka inför 3 maj. Temat är sambandet mellan pressfrihet och kampen mot fattigdom. Oberoende medier kan bidra till insyn i myndigheters arbete och motverka korruption, stärka de mänskliga rättigheterna och öka människors möjligheter att kräva bättre utbildning och hälsovård. Men det finns ett stort krux.
Politruker i stora delar av världen tillåter inte oberoende medier. De fruktar dem eftersom mediernas informationsspridning underminerar deras egen maktställning. I Eritrea sitter sedan snart fem år den svenske journalisten Dawit Isaak fängslad. Bara hans öde motiverar skärpt uppmärksamhet denna pressfrihetsdag.
Och han är inte ensam. Mer än 500 journalister fängslades förra året, fler än hundra sitter inspärrade på lång tid. Den internationella utgivarorganisationen WAN har som motto för årets kampanj: Sluta fängsla journalister!
I Sverige finns andra hot än fängelse. Mediernas informationsutrymme är utsatt för en ständig press från politiska, ekonomiska och juridiska makthavare. Var och en driver sina intressen; den samlade effekten hämmar allmänhetens möjlighet att bli allsidigt informerad.
Statsministern luftar tankar om lagstiftning mot sexualiseringen av kvällstidningarna
Riksdagsledamoten Ingvar Svensson (kd) vill lagstifta om pressetiken.
Näringslivsföreträdare önskar kunna stämma medier för ekonomiskt förtal.
Justitiekanslern vill lagstifta mot grova kränkningar av privatlivet.
Det finns som sagt många skäl att höja rösten, fatta pennan och greppa datorn på den internationella pressfrihetens dag.
DEBATT
Torbjörn von Krogh är chefredaktör på Pressens Tidning.