Pröva nya vägar för integration
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Professor Christian Diesen har i sin antologi "Likhet inför lagen" visat att personer med utländsk bakgrund är strukturellt missgynnade i hela rättsprocessen. Polis, åklagare och domstol både saknar representativitet och bedömer invandrares brottslighet hårdare, enligt Diesen.
Polisen får återkommande kritik för både osmidigt bemötande och hårda tag mot invandrare. Att personer med utländsk bakgrund är underrepresenterade i poliskåren vidgar klyftorna mellan polis och allmänhet. Förtroendet för poliskåren är i botten hos många invandrargrupper.
Nämndemännen i våra domstolar ska vara ett komplement till utbildade domare och jurister och företräda det allmänna rättsmedvetandet. Idag är andelen invandrare bland nämndemännen så liten att den knappt är mätbar. De politiska partierna har uppdraget att utse nämndemän. Därmed är partierna högst medskyldiga till den dåliga mångfalden i domstolarna.
Vare sig staten eller de politiska partierna har alltså varit särskilt framgångsrika i sitt integrationsarbete. Alltför ofta hamnar man i överambitiösa men verkningslösa snällhetsprojekt eller i förrädiskt lätta lösningar med populistisk prägel.
Runt om i Sverige möts invandrare och svenskar i vardagen. De allra flesta mötena är positiva och givande. Gemensamt för båda grupperna är den höga graden av organisering. Varför inte utnyttja existerande kontaktvägar? Folkrörelsesverige är en unik resurs att ösa ur om målet är att skapa bättre kontakt mellan svenskar och invandrare - och därmed undanröja misstroende och segregation.
Polisen skulle ha mycket att vinna på att samarbeta med etniska organisationer med verksamhet i invandrartäta områden. Där skulle man också kunna hitta en rekryteringsbas för den etniskt homogena poliskåren. Mycket talar också för att polisen behöver arbeta med utbildning för att komma åt de attitydproblem som tycks finnas.
De politiska partierna måste aktivt förbättra den interna mångfalden. Det skulle skapa fler tillfällen för invandrare att återfinnas på förtroendeposter, som till exempel nämndemannaskapet i domstolarna.
Kanske är det den starka tron på centrala lösningar av integrationsfrågan - genom statsmakten och genom de politiska partierna på riksnivå - som är själva problemet? Icke-statliga aktörer skulle kunna bidra till minskade klyftor och ett ökat förtroende för den svenska rättsstaten på ett sätt som makthavarna i Rosenbad inte kan. På köpet kan också frivilligorganisationerna bli en del av det nya Sverige.
Statsminister Persson hade stora ambitioner för integrationsarbetet vid sitt tillträde för nio sedan. De har ännu inte infriats. Om Persson och hans ansvariga ministrar Orback och Bodström vill kan de hitta partners inom Folkrörelsesverige. Frågan är om de är beredda att pröva nya vägar.
Debatt