Psykvården ska förbättras
Bättre psykvård. Lena Segerberg, Ann Hellenborg, Anders Henriksson och Johnny Petterson lovar bättre psykvård i Kalmar län.Arkivbild: Anders Liljegren
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I oktober 2003 tillsatte den socialdemokratiska regeringen en nationell psykiatrisamordnare som skulle se över psykiatriområdet och föreslå förbättringar. Under en lång rad av år hade psykiatrin hamnat i bakgrunden. Sedan 70-talet sjönk psykiatrins andel av sjukvårdens totala resurser. Medan vården för dem som bröt benet eller fick hjärtinfarkt blev allt bättre, fick de psykiskt funktionshindrade det allt sämre.
De utredningar psykiatrisamordnaren kom fram till pekade enhälligt på behoven av ökade resurser inom psykiatrin. Vår förra regering beslutade därför om 600 miljoner till landstingen för att förbättra psykiatrin. Kalmar läns andel av dessa pengar är 12,5 miljoner under 2007-2008, och 6,25 miljoner under 2009.
Dessvärre tycks den borgerliga regeringen inte prioritera psykiatrin på samma sätt som den förra. Regeringen lyssnar inte tillräckligt på de statliga utredarna och tillför inte tillräckligt med nya resurser. Exempelvis avsätter våra tre partier mer pengar av statsbudgeten till psykiatrin än vad moderaterna, centerpartiet, folkpartiet och kristdemokraterna gör. Det är också så att regeringens övriga politik, till exempel kraftigt sänkta ersättningsnivåer för sjuka, försvårar möjligheterna att förbättra vården för de psykiskt sjuka.
Trots detta vill vi inom landstinget i Kalmar län prioritera psykiatrin. Förutsatt att nuvarande regering inte tar tillbaka några pengar, eller att de ger förändrade direktiv, så vill vi med såväl egna som statliga medel förbättra psykiatrin på följande sätt:
1. Öka tillgängligheten för barn- och ungdomspsykiatrin. Från det att första kontakten tas så ska alla ska få en första bedömning och professionell rådgivning inom fyra veckor. Ett bredare behandlingsutbud för större valfrihet, främst för de mest vårdkrävande barnen, ungdomarna och deras familjer ska vi också satsa på.
2. Möjlighet till hjälp inom primärvården: Vi vill se fler beteendevetare inom primärvården. Det innebär att psykiskt funktionshindrade kommer att kunna få hjälp direkt på många vårdcentraler i länet. Detta underlättar uppfångandet av problem på ett tidigt stadium.
3. Inriktning på ett gränsöverskridande arbetssätt: Den psykiatriska vården ska samarbeta med försäkringskassan, primärvården, socialtjänsten och arbetsmarknadsmyndigheterna för att uppnå bästa möjliga funktionsförmåga för individen. Hela vårdkedjan ska ses över. Psykiatrin ska också samverka med primärvården, internt inom förvaltningen och med kommunerna. Ett särskilt utvecklingsarbete som pågår gemensamt för psykiatrin och alla länets kommuner är satsningen på att nå 16-24-åringar. Ett annat gemensamt projekt för landsting och kommun som pågår handlar om att utveckla möjligheterna till gemenskap, tillgången till sysselsättning, flexibelt boende, större inflytande för den enskilde över sin behandling och stöd till anhöriga.
4. Landstingets nya psykiatriförvaltning har ett stort uppdrag framför sig. Ungefär en tredjedel av alla långtidssjukskrivningar och de flesta av alla förtidspensioneringar beror av psykisk ohälsa. Suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldrarna 15-44. Psykisk ohälsa medför ofta skam- och skuldkänslor, känslor som förstärks av samhällets attityder. Med hjälp av egna ansträngningar och de pengar som den förra regeringen beslutade om räknar vi med att kunna bryta denna trend, och skapa den bästa psykiatrivården i Sverige.
"Öka tillgängligheten för barn- och ungdomspsykiatrin. Från det att första kontakten tas så ska alla ska få en första bedömning och professionell rådgivning inom fyra veckor."
Citat: