Räkna med ökat resande på Tjustbanan
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Banverket verkar i sin granskning och kalkyler ta för lite hänsyn till den resandepotentialen som finns i Tjustbanans omland. Enligt Östsam sker 90 procent av pendlingen i stråket Västervik-Linköping med bil, nio procent med buss och en procent med tåg. Det borde finnas ett mycket stort antal resenärer att vinna till tågen med upprustad bana och tät, punktlig trafik samt möjligheter till "park and ride" vid stationerna.
Man frågar sig varför Banverket förespråkar en bana för 200-250 kilometer i timmen om den blir så dyr att det inte är samhällsekonomiskt försvarbart att bygga? Smärtgränsen på 60 minuters restid från dörr till dörr är kanske 65 eller 70 minuter när blir allt dyrare. Räcker det inte med att dagens linje med längden 112 kilometer rätas ut i de sämsta partierna, elektrifieras och rustas till modern standard så att man kan köra tågen i hastighetsintervallet 160-200 kilometer i timmen.
Om sedan trafiken körs med pendeltåg med toppfart på 160, snabb acceleration och hög snitthastighet, bör man kunna köra sträckan strax under timman med fyra mellanstopp. Regionaltåg av typen Regina kan utnyttja de högre hastigheterna. På en uppgraderad Tjustbana skulle pendeltågen från Östergötland kunna utsträckas även till Åtvidaberg och Västervik så boende i regionen skulle få snabba och säkra tågförbindelser för arbets- och skolpendling.
Som exempel på en bra satsning kan man ta banan Ystad-Tomelilla-Simrishamn nere i Skåne som elektrifierades för några år sedan för att kunna inlemmas i Pågatågstrafiken. Tidigare körde man med samma typ av motorvagnar som på Tjustbanan. Pågatågen som man kör med i dag är av samma typ som pendeltågen i Östergötland. Efter elektrifieringen och upprustningen har resandetalen flerfaldigats. I år uppgraderar man banan för högre hastigheter. Varför kan man inte göra likadant med Tjustbanan? Med satsningar i vardande på turism och handel i Västervik kommer snabba och bekväma tågförbindelser att behövas.
Även godsoperatören Tågab skulle kunna dra nytta av rustad Tjustbana. Man skulle kunna dra godstågen med sina ellok, öka axellasterna och därmed transportera större godsmängder mera ekonomiskt.
Upprustning av även småbanorna och bra tågförbindelser på dessa är ett mycket bra sätt att använda skattepengar till nytta för medborgarna.Vad gör våra politiker för Tjustbanan? Riksdagsmannen från kommunen, Krister Örnfjäder, ledamot i riksdagens trafikutskott - hur agerar han?
Vad tycker politikerna från länet i frågan - skall Tjustbanan rustas eller inte?
Vi vill gärna se svar i denna tidnings spalter.
DEBATT
Artikelförfattarna ingår i styrelsen för Västervikståget 2000.