DEBATT: Räntesystemet bör sättas under förstoringsglas

Inte oväntat kom det en jeremiad i VT den 26 juli eftersom Skattebetalarnas Förening räknat ut att nu har vi svenskar äntligen kommit förbi Skattefridagen för i år. I och för sig kan jag hålla med om att skattetrycket är högt men är samhällsstrukturen komplicerad och är de som administrerar detta därtill många och högavlönade så blir det kostsamt.Ledarskribentens något fåniga jämförelser med andra länder lämnar jag därhän, däremot kan det vara skäl att undra om han inser vad det är för en siffra han hanterar.Det förefaller som om han försöker få läsaren att tro att ett skatteuttag på 48 procent innebär att löntagare och konsumenter endast har 52 procent kvar att leva på. En missvisande jämförelse. OECD, som Skattebetalarnas Förening refererar till, jämför skatten med BNP, men eftersom BNP inte är det enda skatteunderlaget går det inte att räkna på detta sätt. Det är även fel som påstås att BNP är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten. BNP är ett mått på omsättningen av varor och tjänster, därutöver finns en mycket omfattande finansiell verksamhet som inte räknas in i BNP, och OECD räknar in de skattesummor som kommer från denna verksamhet i summa skatter och får på så sätt en hög procentsats vid jämförelsen med BNP. Detta ser man sällan eller aldrig redovisat och det är väl inte heller meningen att löntagarna skall få vetskap om rätta förhållandet.Det finns en annan summa av samma storleksordning som skatteuttaget som utan redovisning tas från konsumenterna och det är de räntebelopp som är inbakade i alla priser i detaljhandeln som vi som kunder har att betala. Det är minst lika, kanske mera, angeläget att förfasa sig över detta uttag än över skatteuttaget!Vi borde kanske bilda en Räntebetalarnas Förening så vi fick detta stora uttag undersökt och diskuterat. Det finns uppskattningar som visar på att mellan 25 och 75 procent av en varas värde kan utgöras av ränta. Det kan betraktas som en beskattning av penningströmmarna i samhället, en beskattningsrätt som av statsmakten utarrenderats till privata intressenter - bankerna.Staten beskattar oss - de pengarna används för att finansiera samhällsverksamheten och den verksamheten är öppen för offentlig tillsyn. Bankerna beskattar oss - de pengarna används för att tillgodose bankernas egna intressen. Verksamheten sker inom de ramar som finansinspektion och regering drar upp, den är i övrigt skyddad för insyn genom banksekretess.Om något skall diskuteras är det kanske räntesystemet som bör sättas under ett förstoringsglas.Lånade och räntebelastade pengar har varit ett genialt och mycket effektivt verktyg när det gällde att bygga upp västvärldens industriella kapacitet, men det i systemet inbyggda exponentiella tillväxttvånget innebär att vi kommit till vägs ände - jordens resurser räcker helt enkelt inte till för att leverera de råvaror som går åt för att balansera penningtillväxten. Vi skulle behöva ytterligare ett par jordklot för att trygga framtida generationers försörjning om vi fortsätter på den inslagna vägen.Dessutom - kanske än viktigare - procentuell tillväxt innebär alltid att de redan rika ökar sitt ekonomiska försprång på de fattigas bekostnad med allvarliga lokala och internationella konflikter som följd!

Debatt: Räntesystemet bör sättas under förstoringsglas