Regeringen måste stoppa skenande markavsättningar
Säger nej. De båda företrädarna för LRF Skogsägarna argumenterar för ett nej till ytterligare avsättningar för naturvårdsändamål i skogsmarker. Arkivbild: Hans Brandin
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Skogsstyrelsens idéer är att, förutom dagens mål om 900.000 hektar, avsätta ytterligare 250.000 ha som formellt skydd. Vidare talas det om att ytterligare 100.000-200.000 hektar produktiv skogsmark skall skyddas med hänsyn till bland annat våtmarker och vattendirektiv. Även ovanför fjällgränsen bör mer mark avsättas.
Som om detta inte räcker, talar man om mark för restaurering, det vill säga att återskapa ett landskap som fanns för ett antal hundra år sedan. De frivilliga avsättningarna behöver enligt Skogstyrelsen öka med 50.000 hektar.
Det förutsätts vidare att skogsägarna avsätter 350.000 hektar "värdekärnor" som myndigheterna pekar ut, till exempel nyckelbiotoper. Det motsvarar den areal som idag avsättes frivilligt, men som Skogsstyrelsen inte bedömer vara skyddsvärd. Summerar man de tillkommande arealerna, talar vi om en fördubbling mot nu gällande mål.
Från familjeskogsbrukets, det vill säga 50 procent av skogsmarken, säger vi ett klart och tydligt nej till ytterligare avsättning av mark för naturvårdsändamål. Vi står upp för nu gällande mål, 900.000 hektar. I det målet skall enligt vår bestämda uppfattning inrymmas alla de avsättningar som sker av ett eller annat skäl och inte inrymmes i § 30 Skogsvårdslagen, det vill säga den generella hänsynen.
Om man vill återskapa ett 1700-talslandskap, får det ske inom befintliga ramar.
Skogsstyrelsen pekar på, att man inte kommer att nå befintligt mål 2010. Cirka 150.000 hektar formellt skydd kommer att återstå. Utnyttja därför den kommande miljömålsperioden till att lugn och ro lösa områden som exempelvis östra Vätternbranten och Norrtäljeområdet. Låt oss gemensamt utveckla befintlig naturvård.
Vi tänker på ett mer flexibelt naturvårdsavtal, generella hänsynen, råd och utbildning avseende frivilliga avsättningar.
Vidare är det viktigt att vi kommer bort från "stuprörstänkandet", det vill säga att man tar varje fråga var för sig och inte ser till helheten. Med den som styrande princip, kommer till exempel klimatfrågan att få en central roll.
Med tanke på att vi i Sverige har riklig tillgång på vatten, kommer vi att ha ett ansvar att producera mer biomassa och då inte enbart för egen del. Sverige kommer inom EUs ram få ett större åtagande än andra medlemsländer.
Därför kan man inte ensidigt öka markavsättningarna för naturvård.
Alliansens företrädare signalerade under valrörelsen och tiden därefter att en nyordning var på gång när det gällde naturvårdsfrågorna, både hur man skall gå tillväga samt tilldelning av resurser. Det är nu hög tid att regeringen markerar var skåpet skall stå, innan markavsättningståget skenar iväg.
DEBATT
Christer Segerstéen är ordförande i LRF Skogsägarna. Linda Hedlund är chef för LRF Skogsägarna.