Mona Jeansson (S), Krister Örnfjäder (S), Anna Hedh (S) och Olle Ludvigsson (S) påstår att regeringen för en passiv utbildningspolitik (VT den 7 juni). Faktum är att Alliansen sedan regeringsskiftet 2006 har genomfört de mest omfattade utbildningsreformerna sedan den allmänna folkskolan infördes för drygt 150 år sedan. Regeringens ambitioner gällande utbildning är således skyhöga.
När Alliansen tillträdde tog vi över ansvaret för en svensk skola som befann sig i brant utförsbacke. Vi identifierade fyra huvudsakliga problem som vi var tvungna att åtgärda: de sjunkande resultaten, bristen på arbetsro och trygghet, läraryrkets dalande status samt de många avhoppen från gymnasieskolan.
Under de senaste fem åren har en lång rad åtgärder genomförts för komma till rätta med de allvarliga bristerna. Stora satsningar har framför allt gjorts på kompetensutveckling för lärare.
Det är dock först nu som de riktigt stora utbildningsreformerna verkställs. Under 2011 och 2012 har följande reformer trätt i kraft:
Ny skollag
Nytt betygssystem
Ny gymnasieskola med en modern lärlingsutbildning
Nya kurs- och läroplaner för grundskolan
Ny lärarutbildning
Införandet av betyg från årskurs sex
Fler och tidigare nationella prov
Införandet av lärarlegitimation
Den nya gymnasieskolan, som sjösattes inför höstterminen 2011, är en viktig pusselbit för att minska antalet avhopp och ofullständiga betyg bland gymnasieeleverna. Det kommer även att vara mer kostnadseffektivt för kommunerna, då fler elever kommer att hitta rätt utbildning tidigare.
Det råder inga tvivel kring att skolan fortfarande står inför stora utmaningar. Givet de reformer som nu genomförs finns det alltjämt anledning att se på dess framtid med tillförsikt.