Ringholm tar mer än han ger
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
För ett halvår sedan presenterade Ringholm & co en vårproposition som tvingade fram kraftiga sparprogram i landets kommuner och landsting. I den nu aktuella uppgörelsen utlovades det återigen att vi ska få vi tillbaka en liten del av försämringarna. För nästa år utlovas det ytterligare pengar i form av sysselsättningsstöd. Sammantaget kompenserar detta dock inte upp till den nivå som landets kommuner och landsting hade före regeringens indragningar och nerskrivningarna av tillväxten. Dessutom riskerar en allt större del av statsbidragen att vara detaljstyrda vilket förhindrar kommunerna att lägga pengarna där de behövs allra bäst framöver.
Kommunerna är också stora energikonsumenter och drabbas direkt av högre energiskatter.
I verkligheten är det så att kommunernas verksamhet i första hand finansieras av skatteinkomster från medborgarna och till en mindre del med statsbidrag. Med fler människor i arbete och ökad tillväxt får kommunerna ökade skatteinkomster. Det största problemet med den nuvarande regeringspolitiken är att 1,1 miljoner människor står utanför den ordinarie arbetsmarknaden.
Istället för att stimulera tillväxten genom företagande och arbete innebär budgetuppgörelsen ytterligare hinder för företagande jobb och uthållig tillväxt. De kraftigt ökade socialavgifterna på lönekostnader från 426?000 till 852?000 drabbar småföretagen hårt. Genom att dessutom försämra företagens möjligheter att göra avsättningar till periodiseringsfonder undergrävs möjligheterna till investeringar som syftar till långsiktig företagstillväxt och utveckling.
Företagen, enskilda hushåll och kommunerna drabbas av nya energiskattehöjningar. Inte nog med att bensinpriserna ökat kraftigt genom oron i världen. Ringholm & co passar på att spä på med ytterligare bensinskattehöjningar och dessutom höjning av fordonsskatten så att alla som är beroende av bilen får en ordentlig skattehöjning. Dessutom riskerar vi att den redan hårt prövande svenska transportnäringen förlorar ytterligare marknadsandelar till utländska konkurrenter som kör med lägre miljökrav.
Vad som dessutom saknas i budgetöverenskommelsen är tillräckliga resurser för infrastrukturen. Det märks att det bilfientliga miljöpartiet har haft stort inflytande på Ringholms budget. Just nu räknar landets vägverksregioner med 30-procentiga nerdragningar de närmaste åren. Flera av de vägprojekt som ansågs helt nödvändiga för miljön, trafiksäkerheten och framkomligheten för ett halvår sedan kommer nu att drabbas av fler års förseningar. Istället för att främja framkomligheten och stimulera tillväxten genom sänkta transportkostnader drar man ner väganslagen från en i förhållande till omvärlden redan låg nivå.
Förslaget motverkar istället för att stimulera sysselsättningen. När sedan regeringen spär på AMS resurser är det den omvända politiken. Man belastar småföretagen med nya skatter vilket leder till lägre sysselsättning och tvingas sedan avsätta mer lånefinansierade skattepengar till AMS för att motverka den skada man själva orsakat. Det är en fullständigt omvänd tillväxtpolitik.
Varken jobben, välfärden eller miljön gynnas av den budgetöverenskommelse som Ringholm gjort med miljöpartiet och vänstern. Tvärtom, med försämrade villkor för företagsamheten och tillväxten i Sverige blir det färre arbetstimmar och lägre skatteintäkter vilket ger sämre ekonomiska förutsättningar både för välfärden och miljön. Tyvärr är det inget vi kan rätta till förrän i valet 2006.
DEBATT
Roland Åkesson är kommunalråd i Mönsterås och distriktsordförande för centerpartiet i Kalmar län.
Roland Åkesson är kommunalråd i Mönsterås och distriktsordförande för centerpartiet i Kalmar län.