Röda bönor har blivit blå
Politiska bönor. Röda bönor har blivit blå. Bönan har gjort en klassresa de senaste decennierna. FOTO: ANDERS WIKLUND/SCANPIX
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag hörde på radioprogrammet Vågen i P1 om ett företag som tjuvkikar på våra livsstilar och som hade fått i uppdrag att se efter vem som äter linser och bönor, var de bor och vilken politisk grupp de tillhör.
Det visade sig att de mest utpräglade bönätarna finns i Umeå. Universitetsstaden Umeå vinner med hästlängder, men Täby ligger i den absoluta täten och de som mumsar i sig baljväxter röstar oftast borgerligt numera. Det har alltså svängt med åren. Om det nu inte är bönan som hängt med väljaren i klassresan.
Uppdraget att lista ut vem som äter bönor, var de bor och vad de röstar på kom från en fabrikant, eller marknadsförare som, antyddes det, ska introducera en "ny" böna på marknaden. Med ny kanske menas ny förpackning, eller smaksättning, jag vet inte. Vi lär nog märka det även om vi inte bor i Täby.
Visst är de listiga som tar reda på allt om våra vanor innan en produkt lanseras. I programmet får vi veta att bönor ska kunna lagas till snabbt och de ska kunna varieras och bilda stommen i läckra rätter. Alltså kan vi se fram emot nya recept och vi ska inte alls bli förvånade om Mat-Tina plötsligt börjar ägna sig åt att variera bönor och andra baljväxter så det står härliga till.
På 70-talet, när linsvänstern och de röda bönorna härjade, åts baljväxter som en solidaritetshandling med den fattiga delen av världen. Bra mat som framställs med bråkdelen av den energi som krävs för att producera kött. Dessutom otroligt billigt i jämförelse.
I dag äter man bönor för att man själv ska må bra. Långsamma kolhydrater och bra protein passar fint in i GI-dieten. Bönorna finns färdigkokta och man behöver inte planera in en blötläggning över natten. Det passar inte in i dagens livsstil.
Att bönan gjort en klassresa är intressant och vi kan lära oss mycket av det. Men man kan inte vara säker på hur folk röstar genom att titta på vem som lägger bönor i sin varukorg. Visst kan det vara en borgerlig väljare. Men det kan lika gärna vara en övervintrad linsätare från 70-talet. Efter årets val är det förresten inte osannolikt att dessa båda är en och samma person även om det statistiskt sett gäller långt ifrån alla.
Nu kan det ju vara så att den som köper bönor gör det för att det är gott, utan att tänka på vare sig ideologier eller dieter. Det kan också vara en person från Täby, men mer sannolikt från Umeå.
Det må vara hur det vill med den saken, men visst är det underbart att vänster- och högersympatisörer kommit till samma slutsats, även om bevekelsegrunderna är/var olika?
Kolumnen
Hans Brandin