Enligt skatteverkets senaste statistik så ökar antalet personer som utnyttjar RUT-avdraget.
Jag som fortfarande anser att RUT avdraget är ett rikemansavdrag, där rika familjer i storstäderna anlitar städhjälp med mera medan den lediga föräldern dricker latte med sina jämlikar på något dyrt fik i centrum.
Enligt statistiken, som i mina ögon är lite för tunn, så har jag fel, men då är mycket information lämnad utanför.
Att det finns ”vanliga” personer/familjer som utnyttjar RUT är helt klart, men hur mycket?
Enligt SCB:s statistik för 2009 års avdrag så är det tio gånger vanligare att höginkomst familjer gör avdrag än att låginkomstfamiljer gör det.
Om all den kostnad som RUT för med sig för oss skattebetalare gör att ”vanligt folk” anlitar flyttstäd när man flyttar och medan rika har veckovis städhjälp med mera, så håller fortfarande min tes om rikemansavdrag.
En kategori människor som ökade sin användning av RUT-avdraget vid SCB:s undersökningen för 2009 års deklarationer var pensionärerna och mest de över 85 år.
Det låter väl bra, men när man granskar orsaken så sker den ökningen på en snedvriden konkurrentsituation.
Dessa personer skulle förr ha fått hemhjälp via kommunen, men då kommunal verksamhet inte får göra avdrag för RUT, blir hemhjälpen för dyr och handläggaren på socialkontoret är noga med att informera om att det blir billigare med en privat städtjänst med RUT-avdrag istället för hemhjälp. Detta för att spara pengar till kommunen och den sökande.
Detta tillsammans med att det blivit svårare för behövande att få hemhjälp och att hemhjälpen blivit dyrare gör att utnyttjandet av RUT-avdraget ökar snabbt bland våra äldre.
Enligt någon undersökning har också antalet anställda inom branscher med avdragsrätt ökat, men då får vi komma ihåg alla neddragningar i den kommunala hemtjänsten, så egentligen är det frågan om en arbetsväxling där samma personer gör samma jobb men med privat arbetsgivare. Så frågan om hur många nya jobb som RUT-avdraget egentligen gett är mer komplex än den statistik som redovisas.
Detta redovisas också i en undersökningen ”Vilka jobbar med vita hushållsnära tjänster” gjort på Kristianstads Högskola. Där kommer man fram till att många av de som idag arbetar med vita hushållsnära tjänster sökts sig till branschen från jobb inom vård och omsorg.
Slutligen vill jag bara nämna att en av de stora frågorna när RUT infördes var att göra svarta jobb vita. Vi vet att det anställts en hel del inom RUT-branscherna, men har den svarta sektorn minskat i samma utsträckning?
Enligt SCB:s rapport ”Om RUT o ROT o VITT o SVART” som grundar mest på förhållandena under 2010 så hade svartjobben inom RUT-branscherna gått ner med 11-12 procent.
Något som Vesa Leppänen, som gjorde den tidigare nämnda undersökningen på Kristianstads Högskola, tror är högt räknat.
Det innebär att trots det uppsving som RUT-tjänsterna har gjort är det fortfarande kvar 90 procent av tidigare svartarbetet och då de skatteintäckter som de från svarta till vita jobben skulle ge var den stora kostnadstäckaren av reformen kan man nu helt klart säga att reformen har varit misslyckad och dyr om man inte är rik och bor i storstadsregionerna. Men det är vi övriga skattebetalare som får bekosta städningen av deras hem medan de själva sitter och dricker latte med sina jämlikar på något dyrt fik i centrum.