Så bygger vi vidare i Västerviks kommun
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Efter beskedet från Electrolux så är det uppenbart för alla hur viktigt det är för en kommuns utveckling att vi har goda förutsättningar för företag och företagande i landet. Endast entreprenörsanda hos befintliga och nya företagare kan skapa den utveckling som är absolut nödvändig för välstånd och välfärd.
De avgörande besluten som stimulerar företagande ligger på central nivå. Det är därför inte alldeles självklart hur arbetet ska bedrivas på det kommunala planet. En kommun är ju egentligen tänkt att utöva en myndighetsroll och främst tillhandahålla kommunal service ? inte driva eller utveckla företagande. Vi har valt att bedriva arbetet i några bestämda riktningar utifrån en övergripande vision.
?Sjöstaden? ? Västervik behöver en tydlig vision som en slags ?etikett?. Visionen innebär möjlighet till att besöka eller bo och verka nära skärgård och hav. Oavsett vilket namn vi bestämmer oss för, så skapas en god plattform för att naturligt prioritera bland olika inriktningar och verksamheter. Samtidigt får vi möjlighet till en tydligare och därmed även kraftfullare marknadsföring av kommunen.
Utifrån visionen blir det naturligt att en inriktning är att på alla sätt stimulera och underlätta för besök och turism. Detta är dock ingalunda okontroversiellt, vissa insändare gör gällande att det skulle vara farligt. Eftersom besöksnäringen är en av få sektorer som under de senaste 10 åren uppvisar en ökad sysselsättning i kommunen känns det dock naturligt att försöka bygga vidare på den trenden. Här är det glädjande med entreprenörer som vågar satsa på att skapa en god marin service för våra båtbesökare.
Gränsö är ett annat exempel där en entreprenör bygger ut och satsar på besöksnäringen. Nära samman med ökad aktivitet i skärgården hör det nuvarande arbetet med att försöka länka ihop kusttrafiken längs ostkusten på sträckan Arkösund-Byxelkrok. Syftet är att med begränsade resurser och förändrade tidtabeller skapa förutsättningar att ?båtluffa? längs den vackra Östersjökusten.
Bättre kommunikationer är en andra viktig inriktning. Vi har tolkat uttalanden från regeringen positivt för att Tjustbanan i sin helhet kommer att rustas upp. Andra saker som sker är bättre IT-anslutning, där området fortsätter bland annat att utvecklas inom projektet Living Lab. En annan kommunikationsfråga är att vi fortfarande har förhoppningar om att kunna återupprätta någon form av färjetrafik till och från Västervik.
En tredje inriktning är att vara rätt positionerad i den regionala omstöpning som Sverige står inför. Bättre kommunikationer i landet har inneburit att de ekonomiska regionerna blivit allt större. Vi har till exempel tagit initiativet till ett utökat samarbete med grannkommunerna Vimmerby-Hultsfred genom gemensamma kommunala arbetsutskott. Kanske finns här samarbetsmöjligheter inom bl a gymnasieskolan. Minst lika viktigt är att vi blivit observatörer i Östsam. Inom ramen för det samarbetet finns möjligheter till en bättre anslutning till den fjärde storstadsregionen med de utbildningsmöjligheter och den arbetsmarknad som finns där.
En fjärde inriktning är att medverka till att skapa attraktivt boende. Här försöker vi i kommunen inom ramen för kommunal planering se till att det finns attraktiva tomter tillgängliga. Vi är glada att det även finns entreprenörer som satsar på Västervik som en attraktiv ort för boende som till exempel på Gertrudsvik, där man investerar pengar för både verksamhet och attraktivt boende. På liknande sätt kan vi se i den investering som nu ska ske i mejeriet när Arla beslutat att flytta sin verksamhet. Hit kan vi även räkna det så omstridda äldreboendet på Tuvan. Att andelen äldre medborgare i landet växer är ett demografiskt faktum. Genom försäljning av Tuvan har vi skickat en tydlig signal att vi ser positivt på privat äldreboende, något som sannolikt vi kommer att ha glädje av när rekordgenerationen söker sig nytt boende på äldre dar.
En femte inriktning är givetvis att på alla sätt slå vakt om de befintliga företagen. De svenska företagen har under lång tid uppfattas som starka och tåliga mjölkkossor - och gör så alltjämt. Det är ett naturligt perspektiv för den enskilde anställde.
För dem som är satta att anlägga ett nationellt perspektiv är det dock utomordentligt viktigt att inse hur radikalt internationaliseringen och fri rörlighet har förändrat företagens miljö. Små som stora företag utsätts idag för en stenhård konkurrens, både på inhemska och fjärran marknader. Det är dags att centralt försöka se företagen som de organismer de faktiskt är. Företagen, precis som sådden i lantbruket, växer och frodas bättre om betingelserna är de rätta. Lönsamhet och vinst är för företagen vad syre är för människan.
I en hård global konkurrens är många av våra svenska företag snarast spröda plantor på hård och solbelyst internationell åker, än outslitliga mjölkkossor. De svenska plantorna, företagen, behöver därför näring i form av goda villkor, istället för ständig beskäring i form av oövertänkta sjukersättningsförslag. Så bibehålls och skapas nya jobb i en ny och hårdare värld. Vi måste vårda de existerande företag och deras villkor, om vi vill värna de nuvarande jobben.
På det kommunala planet vill vi dra vårt strå till stacken genom det förändrande arbetet i Västervik Framåt AB och en förbättrad dialog med företagen och ökad lyhördhet för deras behov.
En sjätte inriktning är att vi ska fortsätta att ha en ansvarsfull inställning till de kommunala finanserna. Att göra de ihopslitna skattekronorna dryga så att vi på sikt kan få en konkurrenskraftig kommunalskatt.
Händelserna i kommunen under de två första åren av mandatperioden visar att vi medborgare nu tvingas till stora och plötsliga förändringar på allt flera områden.
Framtiden finns i att vi öppet och uthålligt arbetar för utveckling så att alla känner sig delaktiga.
DEBATT
Harald Hjalmarsson (m) är kommunbalråd i Västerviks kommun
Harald Hjalmarsson (m) är kommunbalråd i Västerviks kommun