DEBATT: Saakaschvili en sann europé

När man går över det centrala torget i Tbilisi ser man överallt vajande Europaflaggor. Över ingången till kontoret för det regerande partiet UNM (United National Movement) hänger Georgiens flagga - så klart - men lika klart Europaflaggan, den blåa med stjärnkransen. Inne i möteslokalen pratar vi om Georgiens självbild med partisekreteraren: "Självklart är vi en del av Europa, vi sitter i Europas kulturella hjärta!" På kvällen, när vi möter statspresidenten Mikhail Saakaschvili förklarar han: "Vi skall inte söka EU-medlemskap nu. Men, ni skall se, om tjugo år ber den Europeiska Unionen oss att bli medlemmar!"
Det känns bra att hälsa på i Georgien, det känns bra att möta människor som är självsäkra i sin roll som övertygade européer, särskilt när man kommer från Sverige, där Europa fortfarande är ett delvis negativt laddat begrepp. Ett Sverige där man hela tiden förgäves letar efter europeiska symboler, där man inte ens i riksdagens plenisal hänger upp en Europaflagga bredvid den svenska flaggan. Jag har - förresten - motionerat i denna fråga, men ännu har ingenting hänt och jag hoppas att den nya regeringen och den nye moderate talmannen inser vikten av detta innan nästa Europaval och Sveriges ordförandeskap i EU 2009.

Men hur lyckades Georgien komma så långt på vägen sedan självständigheten som kom efter Sovjetunionens kollaps? När Mikhail Saakaschvili tog över efter "The Rose-revolution" mot den gamle kommunisten Edvard Shevardnadze 2003 beslöt han sig för att anlita de bästa rådgivarna som fanns till sitt land. Hans första kontakt gick då till Estland, till Mart Laar, som själv hade varit statsminister 1992-1994 och 1999-2002. Laar, som har spelat en avgörande roll i Estlands medlemsförhandlingar med EU och även startat den enorma ekonomiska framgången för sitt land som gjorde det till en av de "baltiska (ekonomiska) tigrarna", blev en av de viktigaste rådgivarna för Saakaschvili och UNM. Han hjälpte till att föra Georgien närmare EU, att knyta nära band mellan Estland, Moldavien och Georgien samt att sätta upp ett nära bilateralt samarbete mellan länderna.

Georgien spelar nu en avgörande roll i Kaukasus genom sitt samarbete med Armenien, men även med Turkiet, och vill under de närmaste åren lyckas med att lösa de interna konflikterna och gränskonflikterna i Sydossetien. Georgien har ett ambitiöst program för bekämpning av korruption och håller på att lära sig hur man når ekonomisk framgång. Och man vill, så snabbt som möjligt, basera hela landet på ett västligt rättsstatssystem.
Allt det här innebär att Georgien även för oss här i Sverige blir en viktig samarbetspartner. Vi kan hjälpa dem att bli en ännu bättre stabilitetsfaktor i sin region, men vi kan också lära oss av dem, att Europa måste bli en större del av vår vardag och att det är viktigt att visa att man känner som europé - utan att förlora den egna identiteten! En brinnande fråga för Sveriges Europaparti nummer ett: moderaterna.

Debatt: Saakaschvili en sann europé