DEBATT: Säkerhetspanik hotar tillväxten

Kampen mot terrorismen är en av det västerländska samhällets avgörande prövningar. Det är förståeligt att de politiska beslutsfattare, som arbetar med frågan, fattar beslut som innebär mer säkerhet snarare än mer frihet. Men det betyder inte att regeringen och EU-kommissionen kan svära sig fria från rationell analys av politiska förslag till förmån för ett allmänt ropande på vargen. Inte heller kan regeringen blunda för de kostnader som förslagen medför, som primärt belastar företagen men i slutändan naturligtvis konsumenterna.
Stockholms Handelskammare har redan tidigare uppmärksammat att många av de nya åtgärder som nu genomförs kommer att belasta näringslivet hårt. Expressföretagens europeiska branschorganisation har räknat med att enbart de krångligare tullregler som nu införs kan komma att innebära kostnader på 2,5 miljarder för medlemsföretagen. Och utvecklingen tycks inte stanna av.

I ett sällsynt illa genomtänkt förslag om leveranskedjans säkerhet (supply chain security) samlade EU-kommissionen nyligen en serie förslag till åtgärder som saknade balans mellan de kostnader som företagen tillfogades och de effekter för säkerheten som man faktiskt kunde uppnå. Handelskamrarnas europeiska organisation, Eurochambres, stred då aktivt för att förslaget skulle slopas helt och så skedde också. Men nu har kommissionen tagit tillbaka förslaget och föreslår i stället att det ska bli en obligatorisk standard! Allt i säkerhetens namn.
Som om inte det räckte ska den svenska regeringen snart förklara hur man ska införa det så kallade Datalagringsdirektivet 06/24/EG som ska påföra svenska företag i kommunikationsbranschen skyldighet att lagra data för att det ska bli möjligt att analysera och förebygga olika hotbilder.

Hur detta ska ske, hur underrättelsetjänster och polisväsende ska kunna filtrera fram värdefull information ur dessa mängder med information, är oklart. Men förslaget är redan antaget på europeisk nivå (trots protester från näringslivet).
Den svenska regeringen har en möjlighet att agera som en modererande kraft i den här utvecklingen. Det handlar inte om att vi måste vara beredda att ge upp något av vår frihet för att garantera att vi förblir säkra, utan det handlar om närmast panikbetonade insatser som saknar faktiska motiv och ordentliga nyttokalkyler.

Faran i just dessa olika förslag är att lagstiftaren inte behöver bära kostnaden för ökningen av säkerheten, utan i stället övervältrar kostnaden på företag och konsumenter. Det sker helt enkelt ingen ekonomisk konsekvensanalys, trots att åtgärderna på längre sikt kommer att innebära att tillväxten hotas. Ett näringsliv som hela tiden tvingas följa ett alltmer komplicerat regelverk med rötter i en allmän känsla av otrygghet kan inte expandera och bidra till en starkare ekonomi.
Den svenska regeringen bör omedelbart kontakta EU-kommissionen och dra tillbaka förslaget om att förvandla vad som redan från början var ett uselt lagförslag till en obligatorisk standard. Reglerna för tullklarering bör förenklas och datalagringsdirektivet bör införas försiktigt, med stor respekt för en balans mellan kostnader och eventuell nytta.
Näringslivet bidrar gärna till ett säkrare samhälle där ekvationen mellan säkerhet och nytta går ihop. Men inte när det endast handlar om symbolhandlingar som i slutändan bara kostar pengar, skapar onödig administration och dessutom undergräver friheten i våra samhällen. I slutändan måste ju notan också betalas. (SNB)

Debatt: Säkerhetspanik hotar tillväxten