SAXAT
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I sluttampen av valrörelsen börjar det bli härligt mycket val i TV.
Tidningen Journalisten (Journalistförbundet)
Tankar om Torp
Visst kan man tycka vad man vill om Göran Persson och Anitra Steens smak. Och visst går det att moralisera över att makarna Perssons gård huvudsakligen finansieras med bidrag, avdrag och pengar från ett bolag i spritbranschens gråzon.
Men annars är det knappast fel att människor med vanliga bakgrunder lyckas förverkliga sina drömmar. Problemet är att de är för få - och att Göran Persson misslyckats med att ordna så att de som har det sämst får det bättre.
Borås Tidning (m)
Syns inte
De nya moderaterna som också kallar sig det nya arbetarpartiet syns inte bland arbetarna. Det borde de göra om de vill leva upp till sitt stulna varumärke.
Sydöstran (s)
Mera Ams
Helt nöjd är dock inte Amschefen. Trots allt är det ju 335 000 personer som antingen är öppet arbetslösa eller är föremål för åtgärder". Men vad är det Bylund efterfrågar för att få bättre fart på jobbutvecklingen? Sänkta skatter på arbete? En öppnare arbetsmarknad? En lättare regelbörda för företagen? Nej, hans svar är mer Ams. Kort sagt, regeringens bidragslinje.
Svenska Dagbladet (obunden m)
Göran Perssons kurvor
Varför gör Persson som han gör? Ja, den som det visste. Den rimligaste tolkning är att hans otrevlighetskurva följer en desperationskurva. Genom att veva lite på spionskandalen trodde sig Persson ha valsegern inom räckhåll. Men så kom de opinionssiffror som visade att statsministern trott fel. Och så vips transformerades Ferdinand till buffel-Persson igen.
Dagens Nyheter (ober lib)
Arvet på TV
Jutterströms arv är interna strider och en samhällsjournalistisk i upplösning. Det lär inte bli tid till någon smekmånad för henens efterträdare, om man uttrycker det försiktigt.
Smålandsposten (m)
om protesterna mot Christina Jutterströms planer på mer teater och mindre verklighet i Sveriges Television
s, m och sexualbrott
Om de två största riksdagspartierna anser att sexualbrott aldrig kan förlåtas, varför kräver de då inte livstidsstraff för sådana brott?
Om de mot förmodan i stället anser att sexualbrottslingar lider av djupa personlighetsstörningar, varför driver de inte en politik som skapar resurser till adekvat vård och behandling? Att tillsätta en psykiatrisamordnare hjälper inte, om det inte finns någonting att samordna.
Dagen (obunden, på kristen grund)