En ofta upprepad åsikt tas till sist för sanning, även om den inte vilar på fakta. Kan det vara därför så många hävdar att friskolorna orsakat segregation och betygsinflation? Vi förnekar inte att problemen finns, men för att vi ska kunna hjälpas åt att åtgärda dem behöver vi se helheten.
Sverige har blivit mer segregerat på senare år. Det tar sig främst uttryck i att arbetslöshet och social utsatthet koncentrerats till vissa bostadsområden. Det finns områden där över hälften av de vuxna är arbetslösa, där barnen har få förebilder och små förhoppningar på sin egen framtid.
Denna negativa utveckling har i tiden sammanfallit med införandet av det fria skolvalet, som infördes för snart 20 år sedan. Även om det blir allt mer populärt att göra ett aktivt skolval och antalet skolor man kan välja på ökar, går fortfarande de flesta barn i den skola som ligger närmast. Det innebär att de går i skolan med barn som kommer från samma område som de själva, och därmed har en liknande socioekonomisk situation. Därför speglar skolorna fortfarande situationen i bostadsområdena.
Men tack vare skolvalet finns möjligheten att söka sig till en annan kommunal skola eller en friskola, och skolorna kan inte bestämma vilka elever som ska komma till dem. Det innebär att din bakgrund, området du bor i eller familjens ekonomi inte avgör vilken skola du ska gå i. Att börja skolan kan vara första steget i en klassresa.
Gymnasieskolorna - kommunala såväl som fristående - har i många kommuner tillämpat betygsintagning de senaste elva åren. De populäraste skolorna har höga betygskrav. Barn till utlandsfödda, liksom barn till lågutbildade, har i genomsnitt lägre betyg från grundskolan och har inte kunnat konkurrera lika bra om platserna. Detta har tagits upp av forskare som exempel på ökad segregation.
Samma mönster finns på högskolor och universitet. Det som i grund- och gymnasieskolan kallas segregation kallas på högre utbildningsnivåer för social snedrekrytering, och är ett problem som funnits lika länge som vi har haft ett skolsystem. Botemedlet är att höja lägstanivån på grund- och gymnasieskolan, så att den sociala bakgrunden minskar i betydelse. Då tvingas de sämsta skolorna att antingen förbättra sig eller lägga ner. Därför är det bra att Skolinspektionen sedan den 1 juli i år omedelbart kan stänga enstaka skolor där kvaliteten är alldeles för låg.
Betygsintagningen, i kombination med det målrelaterade betygssystemet och det fria skolvalet, har synliggjort och förstärkt den betygsinflation som förekom redan tidigare. Både friskolor och kommunala skolor har dragits med. Bara för ett par veckor sedan fick en rektor på en kommunal gymnasieskola skarp kritik av de egna lärarna för att hon hade gått in och ändrat några elevers betyg. Lärarnas bedömning var att eleverna inte hade klarat målen, men rektorn gav dem ändå godkänt.
Det målrelaterade betygssystemet har kritiserats av forskare, som menar att det är för svårt att kontrollera. Betygen, liksom hur skolors kvalitet ska kunna jämföras, behöver diskuteras vidare. Genom att lyfta fram de faktorer som är avgörande för resultatet kommer konkurrensen att skärpas och alla skolor tvingas fortsätta utvecklas. Friskolornas riskförbund välkomnar mer granskning och tydligare krav. Vi är också beredda att ta en aktiv del i arbetet med att ta fram kvalitetskriterier.