Det har i dagarna uppmärksammats att vi sverigedemokrater vill att Kalmar läns landsting omedelbart sjösätter en rejäl satsning på fler AT-läkare, ST-läkare och specialistsjuksköterskor.
Sjukvården i Kalmar län präglas i dag, liksom övriga landet, av oacceptabelt långa köer och ofta dålig kommunikation mellan olika delar av vården inte minst mellan primärvård och specialistvård. När den ena handen inte vet vad den andra gör äventyras patienternas säkerhet. Alltför ofta får patienter vid varje besök träffa ännu en ny läkare, vilket försämrar patientsäkerheten och spär på otryggheten.
En stor del av orsaken till dessa problem är läkarbrist. Detta försöker man i dag avhjälpa dels genom inhyrda läkare, till stor kostnad för landstinget, dels genom att ta in utländska läkare, som i sig gör ett utmärkt arbete, men som landstinget först får bekosta utbildning i svenska. Detta är en "icke-lösning" då problemet bara skjuts framåt samtidigt som det växer.
Vi sverigedemokrater föreslog därför att landstinget omedelbart sjösätter en rejäl satsning för att öka antalet platser för läkare i kombinerad tjänstgöring-utbildning och antalet specialistsjuksköterskor. Om detta genomfördes, skulle det leda till mindre köer och högre patientsäkerhet. Då behovet av hyrläkare därmed skulle minska, ökas med tiden det ekonomiska utrymmet för fler angelägna vårdsatsningar
Landstingets ekonomi är dock i nuläget pressad och därför behövs en ordentlig grundplåt för att komma igång med detta så fort som möjligt.
För att kunna utöka med tio nya AT-block i länet redan hösten 2012 och ytterligare tio ST-läkartjänster samma år, samt täcka kostnader för ersättningssjuksköterskor då specialistsjuksköterskor utbildas med bibehållen lön, föreslog vi att anslagen till länets folkhögskolor minskas med 6 miljoner kronor. Vi föreslog dessutom att kulturanslagen minskas lika mycket och att de kopplas till viss egenfinansiering. Slutligen föreslog vi att 3 miljoner sparas in på språktolkning, genom att konsekvent gå över till distanstolkning över internet, den modell man i dag använder i Södermanlands län. Vi vill successivt ytterligare minska folkhögskolornas anslag med 9 miljoner 2013 och 12 miljoner 2014 och söka nya huvudmän för dessa skolor.
Detta har fått alla andra partier i landstinget att beskylla oss för att ställa svaga grupper mot varandra och att vi inte inser kulturens läkande kraft. Att kultur i vissa fall kan vara ett bra inslag i friskvården innebär dock inte att den ersätter en datatomografi eller en cancerbehandling i rätt tid.
Folkhögskolornas konkreta koppling till vården är så gott som noll och även om utbildningarna i sig ibland kan vara ändamålsenliga, kan de inte få gå före när sjukvården ropar efter fler händer. Landstingets årliga kulturstöd genom Regionförbundet är 45 miljoner kronor. En minskning med 6 miljoner innebär ingen dramatisk förändring: många av de institutioner som erhåller kulturstöd har för få besökare/användare, vilket är en av orsakerna till den låga graden av egenfinansierng, oftast 0-15 procent. Självfallet skall däremot kärnverksamhet som till exempel Länsmuseum och visarkiv värnas.
Vi anser att landstinget primärt ska arbeta med sjukvård och den vill vi utveckla, förbättra och kraftsamla resurser till. Samtliga andra sju partier röstade ned våra satsningar för att minska läkarbristen och köerna.
Vi ber dem därför återkomma med konkreta förslag på hur de tänker skapa och finansiera motsvarande satsningar för att snarast komma till rätta med läkarbrist och köer. Det är det medborgarna kräver att få veta.