Skandal i biståndsvärlden
Oacceptabelt. Det har länge varit svårt att få gehör för farhågor om korruption och fusk med biståndspengar. Inom biståndsetablissemanget är det inte riktigt comme il faut att tala om sådana otrevligheter - den världen anses befolkad enbart av människor med otadlig vandel.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Pengar har försvunnit, handlingar och närvarolistor har förfalskats, projektledare har betalat ut höga löner till sig själva. Klassisk korruption alltså, vilket Sida hade kunnat upptäcka om man hade ansträngt sig bara en liten aning för att följa upp vart pengarna tar vägen.
Riksrevisionens projektledare Staffan Ivarsson sammanfattade kritiken i Ekot på ett förtjänstfullt sätt: "Det häpnadsväckande resultatet är att i tio av 15 projekt förekommer det väsentliga fel och brister samt oegentligheter. Det är sådant som borde ha uppmärksammats av revisorerna, de lokala, enskilda, naturligtvis, men framför allt de svenska revisorerna som har suttit i år efter år och granskat de här projekten och med en sömngångaraktig precision har lyckats missa alla dessa fel som vi grävt fram åt dem."
Det är inga smickrande ord, om en verksamhet som finansieras med skattemedel och som en statlig svensk myndighet - Sida - är ansvarig för.
Vad det hela handlar om är alltså projekt som Sida finansierar och som drivs i samarbete med enskilda organisationer. Självklart måste sådana projekt kontrolleras extra noga. Men Sida, som har det högsta ansvaret, skyller mest ifrån sig. Kvalitetskontrollen har inte fungerat, sa deras talesman lite lagom lakoniskt till Ekot. Enastående insiktsfullt, må man säga! Och hur länge har Sida vetat/misstänkt detta? Skandal är bara förnamnet.