Vi har i vårt land ett ganska väl utbyggt konsumentskydd. Det är bra men motsvaras inte i lika hög grad av ett producentskydd.
Byggsektorn hör till ett av våra mest genomreglerade norm- och rättsområden. Det är knappast någon tillfällighet att såväl TV4 som TV3 med programserierna “Fuskbyggarna” respektive “Byggfällan” uppmärksammar de olägenheter och trångmål som enskilda köpare/beställare kan hamna i efter samröre med en del entreprenörer inom byggsektorn.
Det finns faktiskt också anledning att uppmärksamma hur främst en del mindre byggentreprenörer ibland framstår som närmast rättslösa. Låt oss ta besiktning av ny-, om- eller tillbyggnad som exempel.
Svenska Byggingenjörers Riksförbund (SBR), Konsumentverket, Villaägarnas Riksförbund,
Trä-och Möbelföretagen (TMF), Gar-Bo Försäkring AB, Försäkrings AB Bostadsgarant har efter flera års samarbete tagit fram en så kallad Besiktningsmannabok 2013 i syfte att ge ”en samstämmig bild av vad man har rätt att vänta sig av en besiktning”. Boken är tänkt att uppdateras löpande.Olika besiktningar har en stor, inte minst juridisk, betydelse i byggprocessen. En besiktningsman ska sakligt och opartiskt på plats granska och godkänna att beställda entreprenader är utförda på kontraktsenliga och fackmässiga grunder samt i övrigt vara väl förberedd, äga den kunskap och erfarenhet om byggregler, branschregler och allmän praxis som krävs för uppgiften.
Besiktningsmännen har varierande bakgrund och erfarenhet så delade meningar om vad som är att anse som fackmässigt utförande förekommer inte sällan. Det är ett graverande problem som kan ställa till det inte minst för seriösa entreprenörer som är mer kompetenta.
Överprövning av en underkänd slutbesiktning kan ske men är en onödigt omständlig procedur som borde kunna regleras effektivare. Besiktningsmannaskrået är heller inte större än att det på ort och ställe riskerar uppstå mer eller mindre delikata “kollegiala hänsyn” som kan rubba opartiskheten och viljan att överpröva kollegors jobb. Här krävs fastare och snabbare rutiner.
Besiktningsman väljs vanligen av den som beställt entreprenaden. Hur förvissar sig till exempel en entreprenör om att det valet verkligen sker utan sidohänsyn eller dolda lojaliteter? Vore det inte bättre om en opartisk instans - till exempel fastighetsdomstol (en tingsrätt förordnar redan vissa aktörer), byggnads- eller fastighetskontoret i berörd kommun - förordnade besiktningsman?
Om slutbesiktningen inte är godkänd, på mer eller mindre sakligt relevanta grunder, äger beställaren av entreprenaden rätt att innehålla en del av slutlikviden till entreprenören intill dess felen är avhjälpta och/eller godkända. Om då en överbesiktning drar ut på tiden och om entreprenaden avser betydande belopp kan det bli en kännbar påfrestning för en seriös småföretagare.
Alltså: hur subjektiva och godtyckliga får en besiktningsmans bedömningar egentligen vara? Om till exempel en altan är byggd enligt i entreprenadkontraktet beställd yta och med angivet däckvirke så att den är fullt stabil, bärig, plan, funktionell och beständig ”utan risk för oproportionerligt stora skador” (enligt europeiska konstruktionsstandarder, EKS 8:4 och 7§§) - ska den då kunna underkännas utan relevanta, sakligt angivna skäl? Nej, det är inte rimligt.
Det är inte heller rimligt att en besiktningsman, på godtyckliga grunder, kan tillåtas få underkänna till exempel fallvinkeln mot ett golvavlopp i ett duschutrymme som till punkt och pricka synbarligen uppfyller alla, för ändamålet tillämpliga, byggnormer.
Det här är bara några exempel hämtade ur verkligheten som indikerar att villkoren för hur byggbesiktningar ska få utföras och entreprenader godkännas bör ses över med sikte på en del uppstramningar och klargöranden i Besiktningsmannaboken!
Henrik S. Järrel