DEBATT: Skattetrycket förblir ett hot mot välfärden

Valrörelsen gav besked om åtskilligt - exempelvis att moderater och socialdemokrater tycks ha nått enighet om behovet av en hög skattebörda. De rödgröna längtar tillbaka till tiden före jobbskatteavdraget, när den genomsnittliga inkomsttagaren betalade så mycket som 63 procent av sin inkomst i synliga och dolda skatter. Alliansen har sänkt skatten, men tycks ha begränsade framtida ambitioner. Fredrik Reinfeldt har nyligen låtit förstå att den totala skattesatsen inte borde sänkas under dagens drygt 45 procent av ekonomin. Sverige ska alltså hålla sig fast vid exceptionellt höga skatter för att ha råd med välfärden. Men krävs verkligen så höga skatter för god välfärd? Det finns minst fem argument mot den åsikten. 1. Forskningen visar att vi skulle kunna sänka eller avskaffa den högsta skattenivån, värn-
skatten, utan att få in mindre till det offentliga. Skatten straffar och förstör ett stort ekonomiskt värde, varav en del skulle betalats i skatt. Förmögenhetsskatten är en annan skadlig skatt, vars främsta syfte är att straffa de rika snarare än alstra skatteintäkter.2. Möjligheten att bygga upp egna besparingar och goda förutsättningar att komma i arbete är del av välfärden. För att nå dit krävs en politik som belönar arbete och banar väg för jobbtillväxt. Lägre skatter öppnar upp för mer av denna välfärd. 3. Det är bara kring en tredjedel av de offentliga utgifterna i Sverige som går till vård och utbildning i Sverige, en lägre andel än i många andra industriländer. I stället lägger vi en stor del av skattepengarna på olika former av ersättning till dem som inte arbetar. Bidragen har i viss mån trängt undan välfärdstjänsterna, i en situation där höga skatter minskar belöningen för arbete och företagande. 4. Många ser tillbaka till 1960-talet som den svenska välfärdsstatens glanstid. Sverige hade då hög tillväxt, få sociala problem, en jämn inkomstfördelning och hög livslängd. Men skatterna var nästan hälften så höga som de är i dag, och lägre än i många andra industriländer vid samma tid. 5. I FN:s senaste Välfärdsindex hamnar Sverige på sjunde plats. I fyra av länderna som ligger ovanför Sverige - Australien, Kanada, Irland och Nederländerna - är skattetrycket 30-40 procent. De länder som ligger ovanför Sverige i indexet tenderar dessutom att spendera mera på offentlig vård än Sverige. Så visst går det att klara välfärden med rimligt skatteuttag.Skattenivån är avgörande för välfärden, men sambandet är inte så enkelt som att högre skatt betyder ett bättre samhälle. Är det då inte märkligt att valrörelsen fokuserade mer på kraven att höja snarare än sänka skatterna?

Debatt: Skattetrycket förblir ett hot mot välfärden

"Sverige ska alltså hålla sig fast vid exceptionellt höga skatter för att ha råd med välfärden. Men krävs verkligen så höga skatter för god välfärd? Det finns minst fem argument mot den åsikten." Det skriver två representanter för Skattebetalarnas förening i debattartikeln nedan.