En skola i toppklass är en förutsättning för att Sverige ska utvecklas väl även i framtiden. Kristdemokraterna har tillsammans med övriga allianspartier genomfört många nödvändiga och lyckade reformer för den svenska skolan. Men åtskilliga utmaningar kvarstår, och konkurrensen från omvärlden skärps. Det ställer höga krav på Sveriges barn och unga, och på de skolor som ska utbilda dem. Vi kristdemokrater har identifierat fyra områden där skolan behöver förändras och förbättras.
1. Prioritera bildning och läsning
Skolsystemet ska värna ett klassiskt bildningsideal. Att förstå det egna samhällets kulturarv och historia är att förstå sin samtid och omgivning. Vi vill inrätta en klassikerlista med böcker, filmer, pjäser och musik som alla elever ska ha tagit del av när de lämnar skolan.
Vi vill även öka antalet lärarledda lektioner i svenska och inrätta en vidareutbildning för de lärare som saknar utbildning i läsinlärning.
2. Lärarna – nyckelpersoner för en bra skola
Om läraryrket ska bli attraktivt igen så måste lärarna kunna få en god löneutveckling under yrkeskarriären. Lärare måste också få tid att vara lärare, alltså få mer tid för ämnesundervisning. Vi vill därför rensa bland lärares uppgifter och ansvar.
Vi vill även skärpa kraven på dem som vill bli lärare. Betygskraven till lärarutbildningen behöver höjas. Vi vill också införa antagnings- och lämplighetsprov. Vi vill också att det ska bli lättare att stänga av studenter som visar sig uppenbart olämpliga för läraryrket
Samtidigt är behovet av nya lärare stort. Därför föreslår vi fler snabba vägar in i läraryrket. Den som har examen i ett relevant ämne eller yrkeskunskap ska kunna nå lärarexamen genom en kompletterande utbildning i pedagogik. Utbildningen ska kunna genomföras på halvtid och omfatta motsvarande 60 högskolepoäng.
3. Fritt skolval gynnar kvaliteten
Det finns gott om vetenskapliga utvärderingar som visar att mångfald och fritt skolval påverkar skolresultaten positivt. För oss är det också en principiellt viktig fråga att föräldrar får välja skola för sina barn.
Grundprincipen bör därför vara att kommunerna ska låta alla föräldrar aktivt ska ta ställning till vilken skola deras barn ska gå i. Vi vill utreda hur ett sådant krav på kommunerna kan utformas. Vi anser också att kommunerna ska tillämpa reglerna för skolskjuts lika, oavsett huvudman.
För att motverka tendenser till betygsinflation vill vi att de nationella proven ska rättas av nationella examinatorer och att betygen i högre utsträckning ska spegla resultaten i de nationella proven.
4. Mer fysisk aktivitet
Försöksverksamhet har visat att fysisk aktivitet förbättrar skolresultaten, inte minst för pojkar. Svenska elever har mindre schemalagd idrott än eleverna i många andra europeiska länder, och det finns stora skillnader mellan olika skolor. Vi föreslår att antalet idrottstimmar utökas i grundskolan, från dagens femhundra till sexhundra, och att det i timplanen preciseras hur fördelningen ska se ut mellan årskurserna.