Skotten som tände världskrigets gnista

Västervik2014-06-28 00:01
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I dag har det gått 100 år sedan skotten i Sarajevo som utlöste första världskriget. Det är utan tvekan ett mycket viktigt datum som förändrade hela Europa. Vi arbetar fortfarande med efterdyningarna av det krig som följde och som krävde 15 miljoner människoliv. I augusti har det också gått 25 år sedan järnridån föll och Sverige firar dessutom 200 år av fred.

Mitt gudbarn frågade mig nyligen om vår släkt bär skulden till första världskriget. Franz Ferdinand, den österrikiske tronföljaren som dog, var nämligen en nära släkting till oss. Därför var det för henne en logisk och mycket angelägen fråga att ställa.

Skotten i Sarajevo och Franz Ferdinands död blev den tändande gnistan till första världskriget. En månad senare förklarade dubbelmonarkin Österrike-Ungern krig mot Serbien, och snart stod hela Europa i brand. Mina anfäder i ätten Habsburg hade då suttit på tronen i Wien i århundraden. När Franz Ferdinand dog blev istället min farfar Karl kronprins och senare kejsare.

Kriget betydde slutet för kejsardömet. För att ge alla delar i dubbelmonarkin lika mycket inflytande ville Franz Ferdinand göra om dubbelmonarkin till en trippelmonarki. Karl ville skapa en federation. Men det var för lite och för sent, och monarkin föll. Somliga menar att kejsar¬dömet var en ålderdomlig konstruktion, men i Österrike-Ungern var olika kulturer viktigare än nationers gränser. Det är något EU borde låta sig inspireras av.

Min far Otto von Habsburg, kejsardömets siste tronföljare, satt i EU-parlamentet i tjugo år. Han tittade aldrig bakåt utan hade en vision om ett enat Europa. Själv är jag sedan 2006 riksdagsledamot för Moderaterna och särskilt engagerad i det Östliga Partnerskapet och Balkan, regionen där de berömda skotten föll.

Det första världskriget betydde slutet på en epok, men också början på något nytt. Europakartan ritades om och man insåg att det inte är så lätt med en stat med många olika folkgrupper. I år har det gått 25 år sedan järnridån föll. Det har vi EU-samarbetet att tacka för. EU är historiens mest lyckade fredsprojekt, något som tyvärr ofta glöms bort idag.

Med tanke på den senaste utvecklingen i Europa står det åter klart att fred är långt ifrån en självklarhet. Det är 200 år sedan Sverige senast låg i krig och våra unga tar idag freden för given. Få känner till att det var vårt grannland Norge vi senast krigade mot. Det oroar mig mycket att valdeltagandet i Europavalet endast var knappt över 50 procent. Vi har därför en mycket viktig uppgift framför oss. Fred och generationer av möten bygger varaktig gemenskap och samhörighet mellan länder och EU är vår viktigaste plattform för fortsatt fred och säkerhet. Därför måste vi fortsätta värna fred, demokrati, öppenhet och ett starkt EU. Risken för krig i Europa är inte förbi.

Så vad svarade jag min guddotter? Det finns alltid flera orsaker när stora saker händer. Därför blev mitt svar nej, vår släkt bär inte skulden till kriget. Men däremot blev vår släkting Franz Ferdinand första världskrigets första offer.

Läs mer om