DEBATT: Slottsholmen, en arkitektonisk ikon

En gammal byggnad med ett tragiskt uttryck, tömd på mening sedan många år, kan trots allt ruva på värden av olika slag, personliga, för dem som var med ’när det hände’ och än viktigare, den kan ha ett generellt värde som ett avsnitt i den sena, svenska arkitekturhistorien. Gammal och gammal; i detta fall är det bara drygt ett halvsekel sedan restaurangbyggnaden på Slottsholmen i Västervik kom till. Historien började med ett förstapris i en allmän arkitekttävling, ett tidstypiskt förslag från den unga och avancerade arkitektgenerationen i mitten av nittonhundratalet, så ovanligt och i så stor kontrast till det hus som ersattes att mångas känslor råkade i svallning.För mig personligen betydde det mycket för självkänslan att direkt efter arkitektexamen få ’slava’, som det då hette, hos en ung arkitekt med gott anseende, känd för att ställa stora krav både på sig själv och sina medarbetare. I den atmosfären fick man inte ha några förutfattade meningar; alla tankar och all inspiration skulle "ta näring från roten", som Gösta Åbergh ofta uttryckte sig, utvecklas och blomma ut, utan krav på likhet med det som redan fanns. Hos Gösta grundlades, för min del, intresset för att ta vara på de estetiska möjligheterna i materialet betong, ett intresse som har funnits med och vidareutvecklats under hela mitt yrkesliv och som resulterat i handboken "Betongens yta" som under 2010 ska komma i en femte upplaga.Men betydligt mycket viktigare är det generella värdet i tillkomsten av en byggnad som Restaurang Slottsholmen, på den tiden allmänt uppskattad av kritiska kollegor och senare betraktad som tidstypisk. Det är egentligen bara på femtiotalet som en byggnad som denna skulle kunna komma till. Om man lämnar det generellt känslomässiga så är det en mera funktionell egenskap som motiverar ett bevarande och därmed också en förändrad användning. Egenskapen är den öppna planen som möjliggör olika användningssätt, ett av dem visad i föreliggande skisser för Slottsholmens Konst- & Musikhall.Det är angeläget att återställa några detaljer ifråga om ’huvudgreppet’, men stommen är så generell till sin karaktär att det går mycket väl att anpassa till något aktuellt ändamål. Men visst är det beklagligt att det inte åter kan bli en sommarrestaurang med sitt fantastiska läge. Kanske går det att kombinera en sommaranvändning med en annan användning, när segling inte är aktuell. Och dessutom, betongytor går att restaurera. De ska inte målas med täckande färg annat än möjligen partiellt, men ytan kan laseras, dvs. med en transparent färg. De kan ännu hellre blästras, vilket ger en mera ’levande’ yta med inslag av materialkulörer och blir på så sätt ’en ännu vackrare yta’.Låt byggnaden bli en "ikon" från 50-talet, då förstapris i en arkitekttävling och ett halvsekel före sin tid, nu anpassad till dagens intressen och de behov som de skapar. Västervik skulle medverka till att ge ett värdefullt bidrag när det gäller att illustrera utvecklingen inom den svenska arkitekturen.

Debatt: Slottsholmen, en arkitektonisk ikon