Sluta hatta med skatten
Märkligt förslag. "Jag tycker att det är en rättvisesak att man ska låta avgiften stiga något med bostadens storlek och standard," sa moderate ordföranden i skatteutskottet Lennart Hedquist på onsdagen. Hedquist och hans folk- och centerpartistiska utskottskolleger har nämligen enats om att den kommunala avgift på 4 500 kronor som ska ersätta fastighetsskatten är för låg, och måste höjas.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Hedquists förslag föranleder onekligen en del frågor. Hur ska det avgöras vilken nivå avgiften ska ligga på? Vad är en "större" villa? Vad är ett "tillväxtområde"? Vad händer om ett tidigare "tillväxtområde" plötsligt stagnerar - ska avgiften sänkas där?
Och tvärtom - om utvecklingen i ett områden plötsligt tar fart, ska då fastighetsavgiften hux flux fördubblas där?
Men framför allt: på vilket sätt skiljer sig Hedquists godtyckliga "rättvise"-taxering från den fastighetsskatt som regeringen äntligen beslutat sig för att avskaffa? Det är ju nämligen så att den kriterier Hedquist nu anser ska ligga till grund för avgiften bara kan mätas på ungefär de sätt som fastighetsskatten i dag fastställs, nämligen som en funktion av fastighetens taxeringsvärde. Och vad är då poängen? Det gör vi ju redan, med känt resultat.
Nu får det faktiskt vara sluthattat med fastighetsbeskattningen. Att avskaffa den är ett riktigt beslut, som regeringen tog alldeles för lång tid på sig att värka fram.
Skatten är orättvis, orättfärdig och saknar folkligt stöd. Att ersätta den med en rimligt låg kommunal avgift är mindre lyckat, om än betydligt bättre än att behålla skatten. Men att börja fnatta runt med den kommunala avgiften (som ju egentligen inte ens är kommunal eftersom det är riksdagen som ska bestämma nivån), och höja och sänka den i förhållande till fastighetens läge och storlek är direkt enfaldigt. För att inte tala om hur krångligt det kommer att bli.
Även moderata riksdagsledamöter måste tydligen lära sig att allt som kan beskattas inte också måste beskattas. Bara för att det går är det inte rätt att göra det.