Vi har ett på många sätt fungerande trygghetssystem i Sverige där alla inkluderas. Åtminstone tror många att det är så. Det gäller dock bara om du passar in i normen. Normen är att du är anställd, inte företagare. Vi politiker talar ofta om att vi vill att fler ska bli företagare, att det bara är fler och växande företag som kan skapa arbeten. Då måste vi också se till att skapa förutsättningar för fler att vilja och våga bli företagare. Samtidigt måste de som redan har tagit steget kunna känna sig trygga.
Många, oavsett anställningsform, upplever att de har stora problem när de ska ansöka om föräldrapenning. Detta gäller inte minst egenföretagare. På de informationsträffar som Försäkringskassan anordnar är det vanligt att det endast är en genomgång av reglerna för dem som är anställda. Flera egenföretagare har vittnat om att handläggarna inte kan besvara deras frågor. Likaså är det ofta svårt att få ett besked från Försäkringskassan om nivån på Sjukpenninggrundande inkomst, SGI, det vill säga nivån för föräldrapenning. Många egen företagare som befinner sig i ett uppbyggnadsskede får bara ut ersättning på den lägsta nivån. Detta sker trots att de egentligen är berättigad till en ersättning som grundar sig på vad en anställd med motsvarande utbildning och arbetsuppgifter skulle ha tjänat.
Vi tog steg i rätt riktning under förra mandatperioden. Företagare har fått förbättrad social trygghet, nya områden har öppnats för entreprenörer, möjligheten för visstidsanställningar har vidgats och särskilda satsningar för att stimulera kvinnors samt invandrares företagande har genomförts. Jag välkomnar allt detta. Men det räcker inte. Jag vill att Alliansregeringen framöver ger bättre möjligheter för små företag att få växa sig stora. Det är viktigt att arbetslinjen denna mandatperiod tydligt kompletteras med en företagarlinje, för att kunna vända arbetslösheten. Fler företag betyder fler jobb, starkare ekonomi och bättre välfärd. Kristdemokrater ser det som naturligt att små- och medelstora företag ska stå i centrum när näringspolitiken utformas. En vikt del i detta är att alla känner att de får del av trygghetssystemet.
De framtida jobben kommer främst skapas när enskilda människor, entreprenörer, finner att det är värt att starta eller utveckla ett företag, förverkliga en idé och riskera sitt sparkapital.
Det är tydligt att det saknas kunskaper om vad det innebär att vara företagare. Men framförallt är det bristen på ett tydligt och förutsägbart regelverk som är boven i dramat. Här har vi politiker att stort ansvar att rätta till bristerna blir vårt tal om vikten av företagande annars bara tomma ord.
Jag har därför i höst motionerat till riksdagen om att regelverket måste ses över. Jag anser att den nu pågående socialförsäkringsutredningen på ett särskilt sätt måste beakta situationen för egenföretagare och föreslå förbättringar.