Startlag ger en bättre sjukvård
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Stopplagen som hindrar landstingen att själva ta beslut som de tror är bäst för deras invånare slopas. Jag har aldrig förstått varför vänsterkartellen tror att riksdagen är bättre på att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens intentioner än vad folkvalda landstingspolitiker är. Det är att misstro den lokala demokratin. En orsak till de problem som finns inom sjukvården som dålig tillgänglighet och långa köer är den förra regeringens rädsla för privata alternativ som kom till sin spets då stopplagen infördes. Därför avser nu regeringen att slopa lagen.
I och med att stopplagen försvinner slopas kravet på att verksamheten ska drivas utan vinstsyfte, det som istället ska kontrolleras är att vårdgivaren följer de lagar som riksdagen fastställt. Så länge vårdgivarna följer lagen är vinst i vården inget problem. För en entreprenör är det nödvändigt med ett ekonomiskt överskott i verksamheten om de ska kunna göra nödvändiga investeringar i kompetens och teknisk utrustning. Vinst kan under rätta förhållanden vara en drivkraft som bidrar till utveckling och framsteg, även inom vårdsektorn.
Samtidigt upphävs förbudet att vården uteslutande ska bedrivas med offentlig finansiering. Det är inte motiverat att förbjuda privata eller ideella vårdgivare som arbetar med uppdrag från landsting att också ta emot patienter med privat sjukförsäkring. Denna onödiga begränsning innebär bara att entreprenörer inte utnyttjar sin fulla kapacitet. Antingen tackar de nej till att teckna avtal med landstinget eller så får de tacka nej till patienter med privat försäkring. Det är inte att använda resurserna på bästa tänkbara sätt.
För det tredje upphäver vi bestämmelsen att sjukvård som ges vid regionsjukhus eller en regionklinik inte får överlämnas till någon annan. Därmed inte sagt att något av landets sex regionsjukhus bör läggas ut på entreprenad, det finns inga planer på det men det ska vara upp till enskilda landsting och regioner att själva fatta beslut om.
För det fjärde avskaffas kravet att varje landsting ska bedriva verksamhet vid minst ett sjukhus. De landsting som så önskar ges nu ökad möjlighet att överlåta driften av en viss verksamhet till någon annan eftersom det inte finns någon anledning att begränsa det kommunala självstyret på det sätt som den nuvarande lagstiftningen gör.
Somliga hävdar att våra förändringar kommer att öppna för gräddfiler i vården och urholka kvaliteten. Ingenting tyder på att det skulle vara så, tvärtom. Det är uppenbart att varken jämlikheten eller kvaliteten i vården avgörs av driftsformen utan av vårdavtalens utformning.
Privata vårdgivare bidrar till att minska vårdköerna, inte minst tack vare sin förmåga att organisera verksamheten effektivt. Det är märkligt att nu vänsterkartellen ondgör sig över att slopa stopplagen. Lagen har bara funnits i ett par tre år, i övrigt har den aldrig funnits och vården har fungerat ändå. Det är i en detaljreglerad sjukvårdsbyråkrati med långa vårdköer som efterfrågan på gräddfiler blir som störst. Genom att upphäva stopplagen avlägsnas det första hindret på vägen mot målet att avskaffa vårdköerna.
DEBATT
Chatrine Pålsson Ahlgren är riksdagsledamot för kristdemokraterna och ledamot i riksdagens socialutskott.