Statsministerns jord(o)brukspolitik
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Senast i samband med budgetförhandlingarna inom EU återkom statsminister Göran Persson till sin idé om åternationalisering av jordbrukspolitiken. Liknande tankar luftade han i samband med reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Även om de flesta inser att jordbrukspolitiken tar för stor andel av EU:s budget och att en avreglering stegvis måste till, är det inte rimligt att förändringarna sker på ett sätt som innebär ett allas krig mot alla.
Att svensk matproduktion skulle bli vinnare i konkurrens med länder som har starka traditioner, en stor livsmedelsproduktion och inte minst stora subventioner och konkurrenssnedvridande särregler, kan knappast statsministern tro på själv. Det innebär i så fall att svensk socialdemokrati medvetet driver på för en politik som med all sannolikhet kommer att innebära nedläggning av stora delar av det produktionsinriktade svenska jordbruket. Och det kommer att ske till priset av försämrad djuromsorg och lägre miljökrav i de länder som blir vinnarna.
Även om utvecklingen på många områden går för sakta, är det rimligt att gemensamma regler för bland annat olika ekonomiska stöd, miljöregler, djuromsorg och livsmedelssäkerhet kan ange ramarna för den gemensamma marknaden. En snabb och total avreglering i nyliberal anda som statministern verkar förespråka, kommer att motverka flera av målen om levande landskap och biologisk mångfald som det finns stor enighet om i vårt land.
Tre år som riksdagsledamot i miljö- och jordbruksutskottet har gjort mig djupt oroad över vad som kan hända om statsministerns visioner blir verklighet. Den socialdemokratiska regeringens (och stödpartiernas) agerande i samband med reformeringen av EU:s jordbrukspolitik hade inneburit mycket stora svårigheter för stora delar av svensk livsmedelsproduktion om inte bonderörelsen och flera av allianspartierna till slut lyckats övertyga med argument och konsekvensanalyser. Att dieselskatten för jordbrukets maskiner fortfarande är väsentligt högre i Sverige än i viktiga konkurrentländer, liksom återkommande senareläggning av bidragsutbetalningar när den svenska statsbudgeten slår i taket, är andra exempel på socialdemokraternas bristande insikt om produktionsjordbrukets betydelse.
Jag vill vara med om att skapa en ny och långsiktig optimism för jordbruksföretagen. Svenska lantbrukare ska kunna vara stolta över sitt yrke och känna tillförsikt inför framtiden. Ungdomar måste lockas till jord- och skogsbruket och få möjlighet till bra utbildning, kompetensutveckling, arbetsmöjligheter och framtidstro. Om nuvarande regering får fortsätta och statsministerns åternationaliseringstal blir verklighet, blir jordbruksnäringen i stället offer för ländernas skiftande budgetförutsättningar och viljan till mer eller mindre kortsiktiga stödkonstruktioner. (SNB)
DEBATT
Sven Gunnar Persson är riksdagsledamot för kristdemokraterna från Kumla.
Sven Gunnar Persson är riksdagsledamot för kristdemokraterna från Kumla.