Drygt 7,5 miljoner svenskar har valt att vara med i ett trossamfund. Störst är naturligtvis Svenska kyrkan, men de senaste åren har katolska, ortodoxa och muslimska samfund haft en stor tillströmning av medlemmar.
Samfunden gör också ofta stora samhällsinsatser, till exempel genom stöd till utsatta grupper och barn- och ungdomsverksamhet, och de fyller också en viktig funktion genom sitt arbete med andlig vård inom sjukvården, där många trossamfund finns för människor i svåra stunder. I samband med större kriser blir sjukhuskyrkor och samfund naturliga samlingspunkter och där många finner ett stort stöd.
Trossamfundens verksamhet är en viktig del i det civila samhället. De utgör inte minst ett unikt bidrag i integrationsprocessen. För många som - frivilligt eller inte - över en natt ska byta land, språk och vänner är den religiösa tillhörigheten många gånger en trygg plats i allt det nya. Regeringsformen framhåller vikten av religiösa minoriteters möjligheter att behålla ett eget samfundsliv. Vårt samhälle är en mångreligiös karta och trossamfunden kan genom sin verksamhet bidra till större kunskap, förståelse och respekt för olika trosriktningar.
1971 infördes ett statligt stöd till samfunden, och ungefär samtidigt inrättades presstödet och partistödet. Motiven var liknande. Stöden ska på olika sätt vitalisera och stötta de goda krafterna i samhällsbyggandet. Sedan 2001 har dock statens stöd till trossamfund legat oförändrat på 50 miljoner kronor per år. Nu föreslår regeringen att stödet höjs rejält. Själva stödet till trossamfunden ökar med 10 miljoner kronor från och med nästa år, och även Nämnden för statligt stöd till trossamfund - den myndighet som fördelar stödet - får framöver 2 miljoner kronor mer för att kunna utveckla sin expertkunskap i allmänna religions- och trossamfundsfrågor och för att kunna möta regeringens ökande behov av kunskap och kontakt med olika trossamfund.
Detta är den största satsningen sedan kyrka - stat-reformen år 2000. För samfund med svag ekonomi kan denna ökning bli ett viktigt tillskott som höjer kvaliteten på verksamheten. Genom det ökade stödet ges större möjlighet för trossamfund att bedriva långsiktig religiös verksamhet i form av till exempel gudstjänst, själavård, undervisning och social omsorg.
Regeringen har redan aviserat att budgetpropositionen för 2012 kommer att innehålla flera satsningar med stor betydelse för trossamfunden. Förutom stödet till trossamfunden införs avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer, så att privatpersoner kan göra skatteavdrag på 25 procent för gåvor upp till 6 000 kronor. Regeringen satsar även 4 miljoner kronor under 2012 för att öka säkerheten och minska utsattheten för den judiska minoriteten. Samfunden har på senare år från alltfler håll börjat uppfattas som en angelägen och betydelsefull del av det civila samhället. Dessa satsningar är en tydlig markering att trossamfunden spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen.