Vi trivs bäst i öppna landskap, med fält och betande djur. I alla fall är det vad många av oss uppskattar när vi färdas genom vårt vackra sommarsverige. Men det är inget vi kan ta för givet. När mjölkgårdar läggs ned växer betesmarker snabbt igen och efter fem-tio år är slyskogen hög. Utan bönder och betande djur på landsbygden har vi helt enkelt inga öppna landskap. Den nationella livsmedelsstrategin som nu är under framtagande är avgörande för att säkerställa en framtid för länets bönder. Nu har ni chansen att göra något bra av den men utifrån det förslag som gått på remiss ser vi påtagliga brister när det gäller tillväxtmål och konkurrenskraft.
Den första livsmedelsstrategin i Sverige antogs i Kalmar för ett år sedan, med målet att stärka konkurrenskraften hos företagen inom de gröna näringarna och skapa en långsiktigt hållbar utveckling. Ett år efter lanseringen har den gett flera goda resultat. Detta är också vad den nationella strategin måste ta sikte på. Med tydliga mål skulle till exempel inte förutsättningarna för svensk (till stor del öländsk) lök- och bönodling tas bort för att istället importeras från länder där det används mycket mer av de växtskyddsmedel som nyligen förbjudits i Sverige. Under det senaste året har vi tappat ytterligare 22 mjölkleverantörer i månaden samt minskat invägningen.
Utan en stärkt konkurrenskraft kan vi inte konkurrera på lika villkor som övriga Europa, oavsett om konsumenterna handlar svenskt eller inte. Att producera mat i Sverige kostar, som ni vet, betydligt mer än i övriga EU på grund av vår stränga djurskyddslag, skatter och avgifter.
Sätt produktionsmål! Den svenska livsmedelsproduktionen ska kunna växa i absoluta tal och som andel av den svenska livsmedelsmarknaden. Samt svara upp mot konsumenternas efterfrågan i Sverige och på en växande global marknad. Målet om en ökad inhemsk livsmedelsproduktion ska värderas lika högt som andra samhällsmål - främst de nationella miljömålen - och ska medverka till att export av miljöpåverkan undviks.
Använd konkurrenskraftsutredningen! Den statligt genomförda konkurrenskraftsutredningen föreslår en strategi med inriktning på fyra fokusområden; regler och villkor, företagande, marknadsförutsättningar samt kunskap och innovation. Den innebär helt klart ett ökat ansvar på svenskt jordbruk att leverera det konsumenterna vill ha – och det är viktigt att branschen ges förtroende att också göra det.
”Konkurrensen ökar internationellt, men svensk produktion av livsmedel har viktiga styrkor som kan utvecklas. Men det kräver en tydlig strategi och gemensamt arbete mellan flera parter i samhället”, säger Rolf Annerberg som ledde utredningen.
Riksdagspolitiker! Vill ni även i fortsättningen kunna resa genom våra vackra öppna landskap. Det räcker inte längre med ord, nu krävs resultat. Det är ni som har bollen och vi ser fram emot ett svar om var ni står i denna så viktiga framtidsfråga.