Strunta i kattsanden!

Inte alltid. Det smala "hushållspappret" uppfattas inte alltid som besmittat av oönskade kroppsliga utsöndringar, men det passar inte i alla sammanhang. FOTO: JOSE HUESCA /SCANPIX

Inte alltid. Det smala "hushållspappret" uppfattas inte alltid som besmittat av oönskade kroppsliga utsöndringar, men det passar inte i alla sammanhang. FOTO: JOSE HUESCA /SCANPIX

Foto: Fotograf saknas!

Västervik2007-07-02 00:25
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Tänk dig att du dukat upp en buffé och bjudit in gäster. Plötsligt upptäcker du att du glömt köpa servetter och tänker att det säkert går bra med hushållspapper istället, det går ju alldeles utmärkt i vanliga fall. Det är bara att du glömt köpa hushållspapper också...
I stället tar du papper av precis samma kvalité som hushållspapper, enda skillnaden är att det är hälften så brett.
Du tar pappret från en obruten förpackning och sätter på bordet. En sån nödlösning kan få till följd att hela buffén blir ett fiasko. Ändå handlar det bara om papprets bredd.
Eller så inte. För det är inte i alla sammanhang som en negativ koppling görs. Det smala "hushållspappret" kan också ge en positiv reaktion, inte minst i idrottssammanhang.

Vi bär med oss många omedvetna fördomar som är allra störst just när de är omedvetna. I USA bedrivs forsknings i ämnet, läste jag i tidskriften Time. Forskning som bland annat används vid exponeringen av varor i butiker.
En beteendevetare tog en död kackerlacka, som var helt steriliserad, och stoppade ner den i ett glas juice. Inte en enda av hans studenter hade lust att dricka av juicen och det kan jag faktiskt förstå.
Experimenten gick vidare och det var inte alltid som studenterna var medvetna om att de var med om experiment och det var då de var särskilt framgångsrika.
Som en gång när det fanns kakor, riktigt läckra kakor, i en icke öppnad förpackning. Det var bara så att kakorna råkade stå intill en påse med kattsand, inte heller den var öppen. När handledare försökte truga på studenterna kakorna så var det ingen som ville ha. Kakorna var "smittade" av kattsanden som var helt oanvänd och fräsch. Först när studenterna fick veta bakgrunden gick kakorna åt och ingen ville riktigt erkänna att de ansett kakorna som "smutsiga".

Så resonerar man i planeringen av varuhusen. Babyartiklar har exempelvis alltid funnits på ett och samma ställe, men det kanske inte är så lyckat att ha blöjor och barnmat på samma hylla. Det kan utlösa omedvetna reaktioner.
Envisas man trots allt är det bättre att ha blöjor i ogenomskinliga förpackningar. Och ska man ha kattsand jämte hundmaten så bör förpackningen vara gullig och "ofarlig" för att leda bort oönskade associationer.

Vad har vi då för nytta av den här kunskapen? Kanske är det bra att veta att vårt beteende ständigt kontrolleras och att vi absolut inte får störas när vi ska utföra vårt allra viktigaste uppdrag - att konsumera. Vet man om några av knepen kanske man kan skaffa sig en och annan fördel.
Säg till exempel att smörgåstårtan på en bjudning är på upphällningen och så har värden plötsligt satt fram en påse kattsand på bordet. Då vet du och jag genast att det bara är för att för att besudla smörgåstårtan och förmå gäster att avstå från sista ombackningen så att värden i ett mer enskilt sammanhang kan ägna sig åt frosseri.
I det läget är det bara att ignorera kattsanden och ta för sig och samtidigt upptäcka att det går alldeles utmärkt att torka bort majonäskletet från mungiporna med smalt "hushållspapper".

Bon appétit!
Kolumnen
Hans Brandin 
Läs mer om