DEBATT: Svart kust utan nödhamnar

Regeringen har det yttersta ansvaret att staten säkerställer en god kommunal beredskap att ta hand om olja som når land vid stora oljeolyckor. Det har den socialdemokratiska regeringen inte förmått. Folkpartiets skarpa kritik under den här mandatperioden av att regeringen inte kunnat bygga upp ett skydd mot och en beredskap för en oljekatastrof till havs har nu fått sin bekräftelse i Riksrevisionens rapport (RIR 2005:31) "När oljan når land". Läget är värre än vi befarat.
Få kustkommuner har handlingsplaner, saneringsfasen är utanför myndigheternas kontroll och det statliga stödet når inte ut. Tillsynen har inte kommit igång och de övningar som sker har inte den kvalitet och den omfattning som den ökande oljetankertrafiken i Östersjön kräver. Allt enligt Riksrevisionens granskningsrapport. Detta är alltså bokslutet för den regering som säger sig verka för ett "grönt folkhem" och säger sig ha prioriterat havsmiljöfrågorna under en mandatperiod full av olyckstillbud, med undermåliga tankfartyg fortfarande i drift och med en explosionsartad utveckling av oljetransporterna på Östersjön.

Oljefartyget Prestige, som efter att ha passerat Östersjön sjönk utanför Spaniens kust 2002, hade en last på 70 000 ton oljan. Den totala kostnaden för den saneringen beräknas uppgå till 9 miljarder kronor. Saneringar från olyckan pågick fortfarande sommaren 2005! De största tankfartygen som trafikerar Östersjön har idag laster på 150 000 ton och den trafiken ökar. Det större utsläpp av olja som alla vet för eller senare sker kommer att förorsaka oerhört allvarliga skador såväl på miljön som ekonomiskt och socialt.
Danmark och Tyskland har tagit oljehotet på allvar, sett över och åtgärdat sitt oljeskydd. I Sverige är, enligt Riksrevisionen, "beredskapen inte så god att vi kan hantera ett oljepåslag", vi har inte heller övningar av den kvalitet och omfattning som riskerna kräver eller den avgörande kunskapen om vem som gör vad när något väl händer! Detta är ett stort misslyckande för regeringen och en olycka för kustmiljön. Det är också ett hot för och ett svek mot de näringsidkare och den kustbefolkning som under hela mandatperioden begärt att Lena Sommestad, Ulrica Messing, Leni Björklund och Mona Sahlin ska agera.

Folkpartiet liberalerna har under hela denna mandatperiod krävt att åtgärderna för oljeskadeskydd till sjöss, i strandzonen och åtgärderna för uppföljande verksamheter måste förbättras och säkras funktionellt och ekonomiskt.När miljömålspropositionen behandlades i december förra året beslutade riksdagen på vårt förslag att ett särskilt delmål om beredskapen för att kunna bekämpa oljeutsläpp snabbt bör införas.Regeringen ville senarelägga detta men måste nu komma med förslag under våren 2006.
Sverige har fortfarande inte heller ett juridiskt hållbart system av nödhamnar som EU krävt för att förhindra en upprepning av den uppmärksammade oljekatastrofen utanför Spaniens kust 2002, då den läckande oljetankern Prestige drogs mellan olika hamnar som inte ville ta emot den tills olyckan var ett faktum. Norge och Danmark har infört ett nödhamnssystem. Folkpartiet har länge krävt att också denna fråga måste lösas i Sverige!

Att det varit rätt av folkpartiet att konsekvent driva dessa frågor bekräftas av Riksrevisionens rapport "När oljan når land". Om regeringen fortsätter sitt tal om "de gröna folkhemmet" i valrörelsen kommer det definitivt inte att imponera på de som sysslar med fiske, turistnäring och landsbygdsutveckling i Sveriges kustområden. De som lever och verkar vid det som mycket snart kan bli den svarta kusten. Kusten utan nödhamnar.

Debatt: Svart kust utan nödhamnar