Svenska inte bara i Sverige
Finlandssvensk. Tove Jansson är en av många författare i Finland med svenska som modersmål. Foto: Dan Hansson/Scanpix
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Allt mer sällan kommer vi i kontakt med de starka historiska band vi har till våra närmaste grannländer. Särskilt markant är detta på språkområdet där den svensktalande befolkningen i Finland, och den i Estland, håller på att glömmas bort.
Det har funnits människor med svenska som modersmål i Finland i över 1 500 år. Detta förhållande har berikat såväl den svenska som den finländska kulturen under lika lång tid. Framstående män och kvinnor i historien på alla områden vittnar om detta. Mannerheim, Nordenskiöld, Runeberg och Sibelius är några av dessa stora personligheter.
Raden författare i Finland i "modern" tid med svenska som modersmål kan göras lång; Oscar Parland med sina psykologiska romaner, Christer Kihlman med självanalytiska romaner, Henrik Tikkanen, Märta Tikkanen, Bo Carpelan Och icke att förglömma mumintrollens mamma - Tove Jansson - som visat på den finlandssvenska litteraturens internationella möjligheter.
Det finns ett flertal svenskspråkiga dagstidningar, ett svenskspråkigt universitet (Åbo Akademi), svenskspråkiga teatrar, finlandssvenska förlag som ger ut svenskspråkiga böcker, två svenskspråkiga radiokanaler och en svenskspråkig digital tv-kanal. Detta är resurser som bättre bör utnyttjas i såväl Finland som i Sverige.
Finlandssvenskarna har möjlighet att konsumera den kultur som hämtas från Sverige i form av tv-program, filmer, musik, veckotidningar och romaner - något som också främjar det kulturella utbytet. Den svenskspråkiga kulturen lever i Finland. Och vi i Sverige borde ha ett ansvar för att denna språkliga minoritet har en möjlighet att även i framtiden existera med svenska som modersmål.
I dag talas svenska i Finland av färre personer än någonsin tidigare - och denna andel av befolkningen minskar med en oroväckande hastighet sett i ett historiskt perspektiv. Den svenskspråkiga minoriteten i Finland utgör idag 5,5 procent - eller knappt 300 000 människor - om det svenskspråkiga Åland inkluderas.
Som en jämförelse kan nämnas att de svenskspråkiga i Finland utgjorde 12,9 procent av befolkningen år 1900 och 8,6 procent år 1950. Mellan åren 2000 och 2006 minskade antalet svenskspråkiga med hela 2 000 personer. Enligt finsk lag förlorar en kommun sin status som tvåspråkig om den språkliga minoriteten sjunker under sex procent av invånarantalet.
Bland annat med anledning av ovanstående bör Sverige göra mer för att främja kulturutbytet mellan Sverige och Finland och på så sätt bidra till att stärka - eller åtminstone bibehålla - svenska språkets fortsatta kulturhistoriska betydelse i Finland. Det finns flera tillvägagångssätt som inte nödvändigtvis behöver vara så kostsamma.
Sverige kan till exempel stödja den finlandssvenska litteraturen, inte minst genom att uppmärksamma fler finlandssvenska författare, främja studentutbytet mellan länderna genom stipendier och/eller inrätta eller finansiera professurer i svenska språket på relevanta finländska universitet som så önskar. Fler finlandssvenska författare som säljer i Sverige stärker den finlandssvenska litteraturen och berikar den svenska läsekretsen.
Endast fantasin sätter gränserna för hur ett svenskt stöd kan utformas och var det ska sättas in.
För övrigt tycker jag att det är på tiden att den finlandssvenska språkgruppen får en representant i Svenska Akademien.
DEBATT
Rolf K Nilsson är moderat riksdagsledamot från Gotland.